Då är julen över för i år. Vi hade fyra julbordshelger. Lite ringrostigt första helgen, men sen blev de bättre och bättre med grandfinale förra helgen. Nu i helgen återgick vi till våra temabufféer. Det bjöds på medelhavsmat med kulinariska vegopizzor som signum. I helgen firar vi det nya året med en läcker asiatisk buffé. Det ska wokas tofu och pakchoy, vi gör läckra nudelsallader, gadugadu jordnötssås, kimchee och andra smarriga rätter. Hoppas ni får ett bra nytt år kära gäster!
Gör ett par nyårslöften, alltid lika kul att titta tillbaks på vid slutet på nästa år. Kollar själv igenom fjolårets lista. Blir en del löften som får gå vidare till årets upplaga med.
Beträffande restaurangen så ska vi försöka få ordning på trädgården. Det ser aningen vildvuxet och oorganiserat ut för tillfället. Ni går gärna maila oss på info at hermans.se för att tipsa oss eller om ni vill erbjuda hjälp.
Gärna fotovernissage med miljötema i restaurangen.
Förslag på nya veganrätter är också tacksamt. Det är min önskan att vi blir ännu bättre på vegansk mat och framförallt satsar ännu mer på ekologiskt. I år ska samarbetet med bondens marknad expanseras så vi får in lokalproducerat och färskt.
Ett hett tips: Besök Hermans ekohandel, en ny fräsch stor affär med ett enormt utbud av ekologiska varor. Ligger på Tegnergatan. Närmsta tunnelbana Rådmansgatan. Mer info på www.hermansekohandel.se
Väl mött år 2009!
måndag, december 29, 2008
tisdag, oktober 28, 2008
torsdag, september 25, 2008
Varför vegetariskt?
6/2003: Djurrätts- och miljödebattören Jens Holm: Minskad köttkonsumtion gynnar miljön
01.12.2003
av Magnus ÖStman. Är vegetarisk kost bra för miljön? Ja, svarar Jens Holm, känd djurrättsförespråkare och miljöaktivist från Sverige. Han har under de senaste åren lagt fram en mängd övertygande argument för att allt fler borde sluta äta kött.
I Sverige har debatten om köttkonsumtionens miljökonsekvenser varit betydligt livligare än i Finland. För tre år sedan väckte statsminister Göran Persson stor uppmärksamhet då han tillkännagav att han undviker de flesta sorter av kött. Vid samma tid meddelade förra jordbruksministern Margareta Winberg att hon anser att stora delar av köttproduktionssektorn borde ses över och att köttätande i Sverige borde minska.
Jens Holm har under flera år varit en av de mest synliga förespråkarna för minskad köttkonsumtion och ökad konsumtion av vegetarisk kost. För tre år sedan gav Holm tillsammans med förbundet Djurens rätt ut rapporten ”Mat, miljö, rättvisa”. Här granskar han mycket kritiskt köttkonsumtionen och dess inverkan på miljön och den globala livsmedelsförsörjningen.
Idag är han fortfarande säker på sin sak: ”de ekologiska och resursmässiga anledningarna är fullt tillräckliga för att minska köttätandet”.
– Om man dessutom beaktar de etiska och moraliska skälen borde man sluta äta kött helt och hållet, säger Holm, som bland annat har kritiserat förhållandena i vilka svenska burhöns föds upp.
Många miljöeffekter
I sin rapport ger Holm en lång rad väldokumenterade exempel på hur storskalig djuruppfödning skadar miljön. Han är speciellt kritisk till de stora resurser i form av foder och vatten som djurhållningen kräver, jämfört med växtproduktionen. Ett av exemplen gäller energiåtgången för produktion av svin- och nötkött. För att producera ett kilogram svinkött och nötkött behövs en energimängd på 8,3 respektive 12,8 kWh, enligt en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet. Motsvarande värde för proteinrika baljväxter är 0,86 och för potatis 0,44.
Av världens spannmålsproduktion går hela 38 procent till att föda upp boskap. Enligt flera rapporter är denna andel närmare 70 procent i i-länderna. Det här innebär att största delen av den tillgängliga odlingsmarken används för odling av foderväxter eller bete, istället för produktion av grödor som mänskan kunde äta direkt. Att köttproduktionen konkurrerar med odlingen av spannmål som mänskoföda påpekas bland annat i en svensk parlamentarisk undersökning som offentliggjordes vid FN-mötet i Johannesburg förra året. Eller som Jens Holm uttrycker det: ”ju mer kött vi äter desto mindre mat finns det för de allra fattigaste”
Köttproduktionen konsumerar även betydligt större mängder vatten än vad växtodling för produktion av mänskoföda gör. Jens Holm citerar i sin rapport en skrift från USA (D. Pimentel 1997, BioScience No. 2, February), enligt vilken 15 – 20 000 liter vatten går åt för produktion av ett kilogram nötkött. Motsvarande mängder för potatis och vete är 500 respektive 900 liter. Att hushålla med vatten blir allt viktigare; idag räknar man med att 80 av världens länder lider av någon form av vattenbrist.
Metangasutsläppen i atmosfären från idisslare och läckage av kväve från djuravföringen till vattenmiljön är två andra miljöproblem förknippade med djurhållningen. Mäns- kans diet inverkar även direkt på våra bidrag av kväve till vattenmiljön. Enligt rapporten ”Biff och bil” från svenska Naturvårdsverket skulle ut-släppen av kväve minska från nuvarande 90 gram per person och dag till 30 gram om invånarna övergick till en helt vegetarisk diet.
Mothugg från köttproducenter
Då Jens Holm fört fram sin kritik mot köttproduktionen och -konsumtionen har han fått hårda mothugg, framförallt från centerpolitiker och Lantbrukarnas riksförbund i Sverige.
– Bönderna har uppfattat kritiken som ett angrepp på lantbruksnäringen och på sin frihet, säger Holm.
Köttproducenterna har gått längre än att bara delta i debatter. De har känt sin marknad hotad av att antalet vegetarianer ökat så att det i dag serveras dubbelt fler vegetariska måltider i skolorna än för fem år sedan. Köttproducenterna har inte tvekat att skicka ut informationsmaterial om köttets fördelar som föda till skolor och till unga mödrar. De har fått betydande understöd från EU-kommissionen för sina informationskampanjer.
Jens Holm är bekymrad över att köttkonsumtionen tenderar att öka, trots att antalet vegetarianer och veganer varit stigande redan länge.
– Under de senaste 15 åren har köttkonsumtionen gått upp med 30 procent i Sverige. I medeltal konsumerar svensken hela 73 kilogram per person och år.
Galna kosjukan ledde till en viss minskning av köttkonsumtionen, men den minskade inte alls i lika hög grad som i exempelvis Tyskland. Här gick konsumtionen ner med 80 procent då galna kosjukan var som mest aktuell. Enligt Holm reagerade svenskarna inte lika starkt eftersom de lever i tron att allt kött som finns till salu är inhemskt.
– Men i själva verket är var tredje köttbit av utländskt ursprung.
Djur kan ha landskapsvårdande roll
Holm anser att betande husdjur har en viktig roll som landskapsvårdare och att de kan utnyttjas för att förhindra att vårdbiotoper växer igen.
– I till exempel Örebro får highlandkor sköta om att kommunens ängsmarker och gräsplaner hålls välansade.
Köttindustrin har försökt utnyttja kornas landskapsvårdande förmåga i sin marknadsföring. ”Ät kött så hålls landskapet öppet”, har det bland annat hetat.
– Det här är missvisande eftersom de allra flesta kor och tjurar i praktiken hålls inomhus eller åtminstone inte går på naturbeten, säger Holm.
En annan kritisk kommentar från köttproducenthåll har varit att vegetarianer inte lever särskilt miljövänligt då de i hög grad använder soja, som måste importeras från fjärran länder i ökande mängder.
– Det är sant att sojaodlingen ökat globalt liksom även importen till Sverige. År 1992 låg importen på 100 000 ton soja, tio år senare uppgick den till 300 000 ton. Men av denna mängd används bara en bråkdel som mänskoföda, största delen används som djurfoder, påpekar Holm.
Som ett exempel nämner han att den största tillverkaren av sojabaserad mat i Sverige årligen använder ca 75 ton sojaråvara för sina produkter.
Holm anser ändå att största delen av växtproteinet kan och bör vara av inhemsk produktion. Han ser goda möjligheter att öka den inhemska produktionen av baljväxter. Tack vare stöd från EU har redan odlingen av ärter och bönor kunnat öka.
Moraliskt och hälsomässigt försvarbart
Är det då vettigt för mänskan, som under evolutionens gång utvecklats till att vara allätare, att enbart konsumera föda ur växtriket?
– Mänskan skiljer sig från andra arter genom att ha en moral. Etik och ekologi kan ligga som grund då vi väljer vad vi äter, säger Holm.
Åt dem som oroar sig över att vegetarisk kost inte innehåller alla ämnen mänskokroppen behöver ger han rådet att äta B12-vitamintabletter eller dricka sojamjölk med B12-tillsats. I övrigt ger en mångsidig vegetarisk kost all den näring och spårämnen man behöver.
– Våra förfäder åt antagligen mindre kött än vad vi gör idag. Kött var ingen vardagsmat eftersom det ofta var svårtillgängligt. Då fick man också betala dess rätta pris. Till och med vikingarna var till stor del vegetarianer som levde på odlade eller insamlade växter, hävdar Jens Holm.
Hur ser du på djurens roll inom det ekologiska jordbruket? Där har djuren en viktig roll som gödselproducenter och de behövs för att hålla igång det ekologiska kretsloppet.
– Jag tror mycket på gröngödsling och – även om det låter konstigt – användandet av mänskliga fekalier. Det första är ju samma sak som gödsel från djur, men det har inte brutits ned av djurens metabolism och det senare fyller samma funktion som djuren (även om vi inte kan bryta ned gräs som flermagade djur är duktiga på).
– Problemet idag med överanvändningen av proteinfoder är inte att vi har någon brist på gödsel från djur. Om vi istället kunde koncentrera en mindre del djur till att verkligen få beta på ängs- och hagmarker skulle vi verkligen kunna tala om öppna landskap, låta djuren leva ett naturenligt liv samt använda deras gödsel.
Jens Holms rapport ”Mat, miljö, rättvisa” kan laddas
ner från hemsidan http://www.rattvismat.nu
01.12.2003
av Magnus ÖStman. Är vegetarisk kost bra för miljön? Ja, svarar Jens Holm, känd djurrättsförespråkare och miljöaktivist från Sverige. Han har under de senaste åren lagt fram en mängd övertygande argument för att allt fler borde sluta äta kött.
I Sverige har debatten om köttkonsumtionens miljökonsekvenser varit betydligt livligare än i Finland. För tre år sedan väckte statsminister Göran Persson stor uppmärksamhet då han tillkännagav att han undviker de flesta sorter av kött. Vid samma tid meddelade förra jordbruksministern Margareta Winberg att hon anser att stora delar av köttproduktionssektorn borde ses över och att köttätande i Sverige borde minska.
Jens Holm har under flera år varit en av de mest synliga förespråkarna för minskad köttkonsumtion och ökad konsumtion av vegetarisk kost. För tre år sedan gav Holm tillsammans med förbundet Djurens rätt ut rapporten ”Mat, miljö, rättvisa”. Här granskar han mycket kritiskt köttkonsumtionen och dess inverkan på miljön och den globala livsmedelsförsörjningen.
Idag är han fortfarande säker på sin sak: ”de ekologiska och resursmässiga anledningarna är fullt tillräckliga för att minska köttätandet”.
– Om man dessutom beaktar de etiska och moraliska skälen borde man sluta äta kött helt och hållet, säger Holm, som bland annat har kritiserat förhållandena i vilka svenska burhöns föds upp.
Många miljöeffekter
I sin rapport ger Holm en lång rad väldokumenterade exempel på hur storskalig djuruppfödning skadar miljön. Han är speciellt kritisk till de stora resurser i form av foder och vatten som djurhållningen kräver, jämfört med växtproduktionen. Ett av exemplen gäller energiåtgången för produktion av svin- och nötkött. För att producera ett kilogram svinkött och nötkött behövs en energimängd på 8,3 respektive 12,8 kWh, enligt en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet. Motsvarande värde för proteinrika baljväxter är 0,86 och för potatis 0,44.
Av världens spannmålsproduktion går hela 38 procent till att föda upp boskap. Enligt flera rapporter är denna andel närmare 70 procent i i-länderna. Det här innebär att största delen av den tillgängliga odlingsmarken används för odling av foderväxter eller bete, istället för produktion av grödor som mänskan kunde äta direkt. Att köttproduktionen konkurrerar med odlingen av spannmål som mänskoföda påpekas bland annat i en svensk parlamentarisk undersökning som offentliggjordes vid FN-mötet i Johannesburg förra året. Eller som Jens Holm uttrycker det: ”ju mer kött vi äter desto mindre mat finns det för de allra fattigaste”
Köttproduktionen konsumerar även betydligt större mängder vatten än vad växtodling för produktion av mänskoföda gör. Jens Holm citerar i sin rapport en skrift från USA (D. Pimentel 1997, BioScience No. 2, February), enligt vilken 15 – 20 000 liter vatten går åt för produktion av ett kilogram nötkött. Motsvarande mängder för potatis och vete är 500 respektive 900 liter. Att hushålla med vatten blir allt viktigare; idag räknar man med att 80 av världens länder lider av någon form av vattenbrist.
Metangasutsläppen i atmosfären från idisslare och läckage av kväve från djuravföringen till vattenmiljön är två andra miljöproblem förknippade med djurhållningen. Mäns- kans diet inverkar även direkt på våra bidrag av kväve till vattenmiljön. Enligt rapporten ”Biff och bil” från svenska Naturvårdsverket skulle ut-släppen av kväve minska från nuvarande 90 gram per person och dag till 30 gram om invånarna övergick till en helt vegetarisk diet.
Mothugg från köttproducenter
Då Jens Holm fört fram sin kritik mot köttproduktionen och -konsumtionen har han fått hårda mothugg, framförallt från centerpolitiker och Lantbrukarnas riksförbund i Sverige.
– Bönderna har uppfattat kritiken som ett angrepp på lantbruksnäringen och på sin frihet, säger Holm.
Köttproducenterna har gått längre än att bara delta i debatter. De har känt sin marknad hotad av att antalet vegetarianer ökat så att det i dag serveras dubbelt fler vegetariska måltider i skolorna än för fem år sedan. Köttproducenterna har inte tvekat att skicka ut informationsmaterial om köttets fördelar som föda till skolor och till unga mödrar. De har fått betydande understöd från EU-kommissionen för sina informationskampanjer.
Jens Holm är bekymrad över att köttkonsumtionen tenderar att öka, trots att antalet vegetarianer och veganer varit stigande redan länge.
– Under de senaste 15 åren har köttkonsumtionen gått upp med 30 procent i Sverige. I medeltal konsumerar svensken hela 73 kilogram per person och år.
Galna kosjukan ledde till en viss minskning av köttkonsumtionen, men den minskade inte alls i lika hög grad som i exempelvis Tyskland. Här gick konsumtionen ner med 80 procent då galna kosjukan var som mest aktuell. Enligt Holm reagerade svenskarna inte lika starkt eftersom de lever i tron att allt kött som finns till salu är inhemskt.
– Men i själva verket är var tredje köttbit av utländskt ursprung.
Djur kan ha landskapsvårdande roll
Holm anser att betande husdjur har en viktig roll som landskapsvårdare och att de kan utnyttjas för att förhindra att vårdbiotoper växer igen.
– I till exempel Örebro får highlandkor sköta om att kommunens ängsmarker och gräsplaner hålls välansade.
Köttindustrin har försökt utnyttja kornas landskapsvårdande förmåga i sin marknadsföring. ”Ät kött så hålls landskapet öppet”, har det bland annat hetat.
– Det här är missvisande eftersom de allra flesta kor och tjurar i praktiken hålls inomhus eller åtminstone inte går på naturbeten, säger Holm.
En annan kritisk kommentar från köttproducenthåll har varit att vegetarianer inte lever särskilt miljövänligt då de i hög grad använder soja, som måste importeras från fjärran länder i ökande mängder.
– Det är sant att sojaodlingen ökat globalt liksom även importen till Sverige. År 1992 låg importen på 100 000 ton soja, tio år senare uppgick den till 300 000 ton. Men av denna mängd används bara en bråkdel som mänskoföda, största delen används som djurfoder, påpekar Holm.
Som ett exempel nämner han att den största tillverkaren av sojabaserad mat i Sverige årligen använder ca 75 ton sojaråvara för sina produkter.
Holm anser ändå att största delen av växtproteinet kan och bör vara av inhemsk produktion. Han ser goda möjligheter att öka den inhemska produktionen av baljväxter. Tack vare stöd från EU har redan odlingen av ärter och bönor kunnat öka.
Moraliskt och hälsomässigt försvarbart
Är det då vettigt för mänskan, som under evolutionens gång utvecklats till att vara allätare, att enbart konsumera föda ur växtriket?
– Mänskan skiljer sig från andra arter genom att ha en moral. Etik och ekologi kan ligga som grund då vi väljer vad vi äter, säger Holm.
Åt dem som oroar sig över att vegetarisk kost inte innehåller alla ämnen mänskokroppen behöver ger han rådet att äta B12-vitamintabletter eller dricka sojamjölk med B12-tillsats. I övrigt ger en mångsidig vegetarisk kost all den näring och spårämnen man behöver.
– Våra förfäder åt antagligen mindre kött än vad vi gör idag. Kött var ingen vardagsmat eftersom det ofta var svårtillgängligt. Då fick man också betala dess rätta pris. Till och med vikingarna var till stor del vegetarianer som levde på odlade eller insamlade växter, hävdar Jens Holm.
Hur ser du på djurens roll inom det ekologiska jordbruket? Där har djuren en viktig roll som gödselproducenter och de behövs för att hålla igång det ekologiska kretsloppet.
– Jag tror mycket på gröngödsling och – även om det låter konstigt – användandet av mänskliga fekalier. Det första är ju samma sak som gödsel från djur, men det har inte brutits ned av djurens metabolism och det senare fyller samma funktion som djuren (även om vi inte kan bryta ned gräs som flermagade djur är duktiga på).
– Problemet idag med överanvändningen av proteinfoder är inte att vi har någon brist på gödsel från djur. Om vi istället kunde koncentrera en mindre del djur till att verkligen få beta på ängs- och hagmarker skulle vi verkligen kunna tala om öppna landskap, låta djuren leva ett naturenligt liv samt använda deras gödsel.
Jens Holms rapport ”Mat, miljö, rättvisa” kan laddas
ner från hemsidan http://www.rattvismat.nu
tisdag, september 09, 2008
Vegomässan
Stor mässa på gång i helgen. Veganism och vegetarianism i fokus, det bjuds på mat, föredrag, massa intressanta produkter och mycket mer. Mer info på www.vegomassan.org. Följande är taget från hemsidan:
Vegomässan 2008 är Nordens största vegetariska matmässa och en sensommarfest för alla som gillar mat och framtiden. Här bjuds på provsmakningar, intensiva smakupplevelser och möjlighet att se kockarna trolla fram nya rätter på scen. Här kan du ställa alla frågor du någonsin haft om kryddor, aubergine eller hur man bäst bygger muskler på sojaprotein. Här får du äta dig mätt femton gånger om. Det är en matfrossa som inspirerar, ett tillfälle att diskutera och att testa den nyaste veganska glassen. Det är också ett tillfälle att höra Future food prata om laboratoriekött, att lyssna på musik och att bläddra i kokböcker medan du avnjuter kökets lunchtallrik.
På Vegomässan 2008 blandas vackra bakelser, ekologiska höstgrönsaker och heta chiliburgare med allvaret kring en av vår tids största frågor: att vi har en livsmedelsindustri som bygger på massdöd. Och att ätandet av djurprodukter bidrar mer till växthuseffekten än alla flygplan och bilar tillsammans. En hållbar värld är en värld med vegetariskt - vego är den bättre framtiden! Kom och pröva hur enkelt och gott det är.
När: 13 september 2008, kl. 10-18.
Var: Enskilda Galleriet, Kronobergsgatan 37, t-bana Fridhemsplan, Stockholm.
Inträde: 40 kr.
Vem: Alla är välkomna!
Vegomässan 2008 är Nordens största vegetariska matmässa och en sensommarfest för alla som gillar mat och framtiden. Här bjuds på provsmakningar, intensiva smakupplevelser och möjlighet att se kockarna trolla fram nya rätter på scen. Här kan du ställa alla frågor du någonsin haft om kryddor, aubergine eller hur man bäst bygger muskler på sojaprotein. Här får du äta dig mätt femton gånger om. Det är en matfrossa som inspirerar, ett tillfälle att diskutera och att testa den nyaste veganska glassen. Det är också ett tillfälle att höra Future food prata om laboratoriekött, att lyssna på musik och att bläddra i kokböcker medan du avnjuter kökets lunchtallrik.
På Vegomässan 2008 blandas vackra bakelser, ekologiska höstgrönsaker och heta chiliburgare med allvaret kring en av vår tids största frågor: att vi har en livsmedelsindustri som bygger på massdöd. Och att ätandet av djurprodukter bidrar mer till växthuseffekten än alla flygplan och bilar tillsammans. En hållbar värld är en värld med vegetariskt - vego är den bättre framtiden! Kom och pröva hur enkelt och gott det är.
När: 13 september 2008, kl. 10-18.
Var: Enskilda Galleriet, Kronobergsgatan 37, t-bana Fridhemsplan, Stockholm.
Inträde: 40 kr.
Vem: Alla är välkomna!
torsdag, augusti 07, 2008
Vinnare julidragningen och läckert recept på "senapssill" gjord på aubergine
Juli månad är förbi och vi håller tummarna för att augusti blir minst lika varmt. Det har varit massvis med gäster på Hermans som har njutit av buffén, utsikten, våra livebandskvällar, hängmattorna, blommorna, fåglarna.....nja, kanske inte det sistnämnda.....
Ett av recepten som har varit extra efterfrågat under juli är vår variant på "senapssill" så här kommer det. Receptet räcker till en stor burk som går bra att förvara i kylen ett par dagar utan problem.
3 stycken aubergine
1 rödlök
1 knippe dill
Grovkornig senap samt Dijonsenap för extra styrka
Äpplecidervinäger
Kapris
1 sojamjölk
matolja
citron
salt, svartpeppar, timjan, mejram
Skär auberginen i strimlor som är ungefär en halv centimeter tjocka.
Stek strimlorna i olja tills de mjuknar. Krydda med timjan och mejram.
Låt strimlorna kallna. Gör under tiden marinadsåsen.
Vispa 1-1.5dl sojamjölk tills det skummar lite. Blanda ner ca 3-4dl olja. Fortsätt vispa. Pressa ner citron så att oljan och sojamjölken skär sig och tjocknar. Var noga med att inte pressa i för mycket citron. Detta är veganvarianten på majonäs som vi använder i flera av våra sallader. Var tålmodig och blanda inte i för mycket olja. Ibland tar det tid för blandningen att tjockna beroende på vilken mjölk du använt. Salta och peppra, blanda i hackad dill, hackad rödlök, senap efter smak, lite kapris och lite äppelcidervinäger för att göra röran lite syrligare. När auberginen kallnat rör du ner dem i såsen. Ställ i kyl och servera kallt.
Juli månads vinnare i vår populära utlottning av lyxmenyer blev
Elin Sjöstrand
Vera Vignelo
Sabina Litens
Grattis till vinnarna som även kommer att meddelas personligen.
Fortsatt trevlig sommar och mer paj åt folket.
mvh
Vi på Hermans
Ett av recepten som har varit extra efterfrågat under juli är vår variant på "senapssill" så här kommer det. Receptet räcker till en stor burk som går bra att förvara i kylen ett par dagar utan problem.
3 stycken aubergine
1 rödlök
1 knippe dill
Grovkornig senap samt Dijonsenap för extra styrka
Äpplecidervinäger
Kapris
1 sojamjölk
matolja
citron
salt, svartpeppar, timjan, mejram
Skär auberginen i strimlor som är ungefär en halv centimeter tjocka.
Stek strimlorna i olja tills de mjuknar. Krydda med timjan och mejram.
Låt strimlorna kallna. Gör under tiden marinadsåsen.
Vispa 1-1.5dl sojamjölk tills det skummar lite. Blanda ner ca 3-4dl olja. Fortsätt vispa. Pressa ner citron så att oljan och sojamjölken skär sig och tjocknar. Var noga med att inte pressa i för mycket citron. Detta är veganvarianten på majonäs som vi använder i flera av våra sallader. Var tålmodig och blanda inte i för mycket olja. Ibland tar det tid för blandningen att tjockna beroende på vilken mjölk du använt. Salta och peppra, blanda i hackad dill, hackad rödlök, senap efter smak, lite kapris och lite äppelcidervinäger för att göra röran lite syrligare. När auberginen kallnat rör du ner dem i såsen. Ställ i kyl och servera kallt.
Juli månads vinnare i vår populära utlottning av lyxmenyer blev
Elin Sjöstrand
Vera Vignelo
Sabina Litens
Grattis till vinnarna som även kommer att meddelas personligen.
Fortsatt trevlig sommar och mer paj åt folket.
mvh
Vi på Hermans
fredag, juli 25, 2008
Fint skrivet om Hermans
Fin blogg och fint skrivet om Hermans.
Turisterna är på Hermans och det är jättekul att höra hur många det är som kommer på rekommendation.
Turisterna är på Hermans och det är jättekul att höra hur många det är som kommer på rekommendation.
lördag, juli 12, 2008
Sommar
Sommaren är i full sving på Hermans.
Vi grillar varje dag då vädret tillåter och vi har liveband som spelar onsdagar, fredagar och lördagar från kl.19. Det är otroligt grönt coh vackert med alla blommor och kryddor som blomstrar överallt och nya verandan är så himla fin.
Hängmattorna är på plats. Ska fixa några nya med samt införskaffa ett par vattenpipor. Inte för att jag är någon större fantast av tobak men det är något speciellt med lukten av frukttobak.
Vi söker:
ett förlag som vill göra vår kokbok.
en bra matfotograf
någon som är bra på att göra hemsidor
Vi grillar varje dag då vädret tillåter och vi har liveband som spelar onsdagar, fredagar och lördagar från kl.19. Det är otroligt grönt coh vackert med alla blommor och kryddor som blomstrar överallt och nya verandan är så himla fin.
Hängmattorna är på plats. Ska fixa några nya med samt införskaffa ett par vattenpipor. Inte för att jag är någon större fantast av tobak men det är något speciellt med lukten av frukttobak.
Vi söker:
ett förlag som vill göra vår kokbok.
en bra matfotograf
någon som är bra på att göra hemsidor
måndag, juni 30, 2008
Ingredienser från djurriket
Följande är från http://www.gronmat.net/ingredienser.htm
Ingredienser från djurriket
Adrenaline (adrenalin)
Från adrenalinkörtlar på grisar, boskap och får. Används i medicin. Syntetisk ersättning finns.
Alanine (alanin) Se Amino acids.
Albumen (albumin)
Äldre beteckning för en grupp proteiner. Namnet används fortfarande för det viktigaste proteinet i blodserum, serumalbumin, resp i hönsäggvita, äggalbumin. Albumen tillverkas oftast av äggvita, men också av mjölk, blod och vegetabiliska vävnader och vätskor. Utnyttjades tidigare vid tillverkning av lim och färger. Idag används albumen i kosmetika, som bindemedel i livsmedel, ofta i färdiglagade vegetariska maträtter och för att klarna vin.
Allantoin
Urinsyra som finns i kor och de flesta däggdjur, men också i växter. Används i kosmetika (krämer och lotion) och vid behandling av sår och mågsår. Allantoin används för att tillvera ingredienserna: Acloxa och Aldioxa. Vegetabilskt allternativ finns.
Ambergris (ambra)
Ämne från sjuka kaskelotvalars inälvor. Samlas in efter det att valen hostat upp det eller genom att den dödas. Binder lättflyktiga doftämnen i parfym.
Aminosuccinate acid
Kan komma från djur eller växter. Syntetisk ersättning finns.
Amino acids (aminosyror)
Från djur eller växter. Finns i kosmetika, vitaminer, tillskott, schampon mm. Aminosyror som kan förekomma är t ex alanin.
Amniotic fluid
Vätskan som omger fostret i livmodern. Används i kosmetika.
Amylase
Enzym från grisens bukspottskörtel. Används bl a som konsistensgivare i kosmetika men även i t ex bröd. Syntetisk ersättning finns.
Animal fats/oils (animaliska fetter/oljor)
Vegetabiliska och animaliska fetter och oljor innehåller i princip samma sorts ämnen, nämligen glycerin och fettsyror vilka tillsammans bildar olja/fett. Ofta vet inte industrin (vare sin kosmetika eller matindustrin) om det är animaliska eller vegetabiliskt glycerin och fettsyror de använder. Animaliskt fett kommer huvudsakligen från slakterier. Animaliska fetter kan innebära talg, ister, marint fett. Används i bröd, kex, margarin, glass, m m. (Se även Stearic acid, Glycerin, cetyl alcohol, mono/diglycerider, Talg och leic acid .)
Arachidonic acid (arakidonsyra)
Se Arachidyl proprionate.
Arachidyl proprionate (arakidylproprionat)
En flytande fettsyra som finns i levern, hjärnan och körtlar på alla djur. Utvinns oftast ur lever från djur. Används i kosttillskott, i hudkrämer och för att lindra exem och utslag.
Aspartic acid
Se: Aminosuccinate acid.
Bone char (benkol)
Gjort av djurben från slaktade djur. Används bl a för raffinering av rörsocker, filtrering av alkohol och i akvariefilter.
Bone meal (benmjöl)
Pulveriserade djurben. Används i gödsel, i vitaminer och tillskott, som en kalciumkälla och i tandkräm.
Biotin
Vitamin H. Ingår i B-vitaminkomplexet. Kan urvinnas ur jäst, äggula, mjölk och lever.
Blood (blod)
Från slaktdjur, Kan användas vid tillverkning av playwood, skumgummi, i mediciner och lecitin.
Calciferol/vitamin D3
Framställs av lanolin eller fiskolja. Används som vitamintillskott i mat. Bildas också när vi utsätter huden för solljus.
Cantharides tincture (spansk fluga)
Pulver från skalbaggar. Sägs stimulera hårbottnen; används i hårlotioner.
Caprylic acid (kapronsyra)
Från komjölk, getmjölk eller växtolja. Används i parfymer och tvålar. Kapronsyra används från att tillverka andra ingredienser som Capryl, betaine, Caprylic triglycerid och Caprylamine oxide.
Casein (Kasein)
En svag syra som förekommer i mjölk som kalciumsalt och kan utfällas genom surgöring. Med hjälp av löpe kan kaseinet koagulera och övergå till ost. Kasein används som bindemedel i bl a färger, vid beredning av lim och vid tillverkning av latexprodukter, t ex gummihandskar och kondomer. Ingår i schampo för att göra håret tjockare och mer lättlagt och som konsistens givare i kosmetika mm. Används också vid livsmedelsframställning. Legumin i frön av leguminoser är nära besläktat med kasein.
Castor/castoreum (bävergäll/castorium)
Fixeringsmedel framställt av extrakt från de anala könskörtlarna hos bävern. Binder lättflyktiga ämnen i parfym. (Förväxla ej med castor oil, ricinolja, som utvinns ur ricinfrön)
Caviar (kaviar)
Fiskägg. En del tas tillvara vid rensning av "matfisk". För mer exklusiv kaviar skärs fisken upp enbart för romens skull och slängs sedan tillbaks i vattnet.
Cetyl alcohol
Fettalkohol som framställs av olika vegetabiliska eller animaliska fettsyror bl a vax från spermaceti. Konsistensgivare i krämer, lotioner, hårbalsam mm.
Cetyl palmitate
Se Spermaceti
Chitin (kitin)
Från skalet på krabbor, räkor och insekter. Används mestadels som fuktgivare och förtjockningsmedel i hårvårdsprodukter men också i hudvårdsprodukter.
Cholesterin
Se: Lanolin.
Cholesterol (kolsterol)
Fettlöslig i kristallin steroid alkohol som finns i alla djurfetter och oljor, nervvävnad, äggula och blod. Används som konsistensgivare och glansmedel i schampo, hårkrämer, ögonkrämer mm.
Civet (sibet)
Ämne som skrapas från sibetkattens anala doftkörtlar, binder lättflyktiga ämnen i parfym.
Codliver oil (torskleverolja)
Läkande i hudkrämer
Cochinelle
Se Carmin.
Collagen (kollagen)
Proteins som utvinns från kalvars och smågrisars bindväv. Används i syfte att bygga upp vårt eget kollagen vid åldrande. Fungerar dock ej eftersom det inte tas upp av vår hud och kan påverka vårt eget kollagen. Kollagen funger mer som fuktbindare. Används bl a vid tillverkning av kosmetika och vid tillverkning av skinn.
Cystin
En aminosyra som finns i urin och hästhår. Används i kosttillskott.
Egg protein (äggprotein)
Används vid tillverkning av schampo och hudvårdsprodukter. Ett alternativ är vegetabiliska proteiner.
Elastine
Från slaktade djurs bindväv. Används på ett liknande sätt som kollagen - i kärmer mot rynkor och åldrande.
Ema oil (emu olja)
Olja från slaktade emustrutsar som numera föds upp på farmar. Används i kosmetika.
Estradiol
Se Estrogen.
Estrogen (östrogen)
Follikelhormon som finns i urinen hos gravida kvinnor och ston, i mänsklig placenta (moderkaka) och i palmkärnolja. "Förbättrar" huden - används i kärmer och lotioner.
Estrone
Se Estrogen.
Fatty acids (fettsyror)
Se Animals fats/oils.
Fish liver oil (fiskleverolja)
Används i naturmedel och kosttillskott. Används också för att utvinna vitaminerna A, D2 och D3.
Gelatine (gelatin)
Luktfritt, smakfritt och färglöst ämne som erhålls vid kokning av hudar eller ben rengjorda från kött och fett. I Sverige och övriga EU kommer 95 % av gelatinet från grissvål, men också från klövar, mular, brosk etc. Gelatinet sväller i kallt vatten och bildar i varmt vatten en lösning som vid avsvalning stelnar, gelatinerar. Gelatin är en högvärdig proteinkälla utan vare sig fett eller kolhydrater. Det är klassat som livsmedel och behöver därför, i motsats till många andra stabiliseringsmedel, inte något E-nummer. Observera att gelatin alltid ska deklareras, då den räknas som råvara. Gelatin består av upp till 90 procent protein. Resten utgörs av vatten och mineralsalter. Det levereras i form av mer eller mindre finmalt pulver eller som blad med karakteristiskt rutmönster. Gelatin används bl a vid matlagning och inom läkemedelsindustrin; i godis, puddingar, glass, kosmetika, film, vitaminkapslar mm. Vanligt användningsområde som kapslar runt badkulor. Används ofta i samband med betakaroten (som ger orange färg åt drycker etc). Se också alternativ till gelatin.
Glutamic acid
En aminosyra i växt och djurvävnader. Används som krydda i mat och som antioxidant i kosmetika. Vegetabilist alternativ finns.
Guanine
Pärlessens. Tillverkas för kommersiellt bruk av fiskfjäll. Finns i nagellack och annan kosmetika, schampo etc.
Glyceryl diacetate
Glyceryl triacetate
Glycine
Grå ambra
Fixeringsmedel framställt ur spermacetivalens tarmar. UTROTNINGSHOTAD
Honey (honung)
Sött flytande eller kristalliserat ämne som av bin och humlor framställs av blomnektar och andra växtsafter. Enzymer i insektens honungsblåsa omvandlar nektarns rörsocker till frukt- och druvsocker. Många veganer äter inte honung.
Hydrolized protein (hydroliserat protein)
Finns i torrmixar av t ex soppa, processad ost, extrakt, sojasås och aromämnen. Finns också i schampo och annan kosmetika. Vegetabilskt alternativ finns.
Isinglass (fiskbloss)
Från gallblåsan på vissa tropiska fiskar. Används som klarningsmedel i alkohol, framför allt i mörkt öl.
Ister [isterflott]
Fett som erhålls ur svins tarmar, revben och vävnad kring njurarna. När fettet renas genom smältning och silning bildas en vit, homogen massa med mild smak. Används bl a till salvor och vid matlagning, t ex till flottyr.
Kalcium fytat
Kalcium hepatonate
Kalcium mesoinositol hexafosfat
Kefalin möjl
Den viktigaste fosfaten i nervsubstans och innehåller basen kolamin.
Keratin
Proteinämnen som finns i horn, hovar och fjädrar hos djur. Används i schampo, balsam och gödningsmedel.
Lactose (laktos)
Mjölksocker från mjölk. Används i vitaminer, livsmedel, schampo, mm. Alternativ: växtmjölksocker.
Lanolin
Fett som utsöndras från fårens talgkörtlar. Det är en blandning av många olika estrar, vilka är uppbyggda av fettsyror eller likartade syror samt vattenlösliga alkoholer. Lanolin finns i fårets ull och har som uppgift att skydda det. Ullet tas både från levande och slaktade får. Lanolin kan innehålla DDT om fåren har tvättas med ett medel mot ohyra som innehåller DDT. Används som emulgator och konsistensgivare i många kosmetiska produkter, mediciner, salvor och D3-vitamin. Alternativ: vegetabliskt fett.
Laneth
Se Lanolin.
Leucine
Linoleic acid (linolsyra)
En essentiell fettsyra. Finns i kosmetika och vitaminer. Vegetabilist alternativ finns.
Lipas
Enzym från lamm- eller kalvmagar. Används i vitaminer.
Lipids/lipoids (lipider)
Fett och fettsubstanser från djur eller växter. Vegetabilist alternativ finns.
Löpe, ostlöpe (kymas, kymosin)
Löpe består av slaktprodukter, enzymerna renin; som tas från kalvmagar och pepsin från grismagar. Löpe ingår i nästan all hårdost, andra mejeriprodukter som keso och en del mjukostar. Det finns ett fåtal ostar som är gjorda på vegetabiliskt löpe: Järnaost som distribueras av Biodynamiska produkter, samtliga Emmentalerostar av märket Valio (för storhushåll säljs också ostsorterna Polar och Lappi) samt två KRAV-märkta ostar från företaget Norrost: Västan och Ekeby ekologisk hushållsost. I hälsokostbutiker och stora livsmedelsbutiker säljs hårdosten Scheeze som finns i fyra olika smaker, det är en helt vegansk ost, den innehåller alltså inte heller komjölk. Denna ost kan hyvlas som "vanlig" ost men smälter inte i ugnen. En helt vegetabilisk mjukost finns i olika smaker under namnet Créme Nouveau.
Marine oil
Fett från fisk och havsdäggdjur. Används bl a till tvål, ljus, margarin och färg. Menhaden oil/pogy oil/mossbunker oil Rödaktig glycerid, glycerol. Fettsyra från en fisk vid Afrikas östkust. Används i tvål och kräm.
Milk protein (mjölkprotein)
Från mjölk, huvudsakligen komjölk.
Mink oil (minkolja)
Fett från mink. Djuren föds upp i små burar under onaturliga förhållanden, för att så småningom bli pälsar. Fettas tas till vara när minkarna flås. Används i krämer som ska ge mjuk, len hud.
Monoacetate
Monoacetin
Musk (mysk)
Torkat sekret från myskkörteln vid hannens könsorgan hos den asiatiska myskhjorten, som döds för detta ändamål. Myskhjorten är UTRONINGSHOTAD. Används idag i parfym och tidigare i nervlugnande medicin. Alternativ: labdanumolja.
Nucleic acid
Från cellkärnor - både animaliska och vegetabiliska. Används i kosmetika, schampo och kosttillskott. Vegetabilist alternativ finns.
Oleic acid (oljesyra)
Fettsyra som finns i alla oljor och fetter, både animaliska och vegetabiliska. Oleic acid från animaliskt fett kan bl a finns i pärlemorsschampo (vitt schampo), förtjockningsmedel för schampo, raklödder, läppstift och annan make-up. Vegetabiliskt alternativ finns.
Oleylalcohol
Finns i fiskolja. Används som uppmjukande ämne, antiskummedel, smörjmedel och ytaktivt ämne. Kan förekomma i kosmetika, hygienartiklar, karbonpapper, bläck mm.
Ocenol
Se Oleylalcohol.
Oxbile (oxgalla)
Galla från oxar. Konsistensgivare i krämer. Används också i akvarellfärg.
Oxystearin
Ospecifierade smaksättare
Palmitic acid (palmitinsyra)
Från fetter och olja, både av animaliskt och vegetabiliskt ursprung. I schampo, rakkräm, kräm. Av palmitic acid tillverkas ingredienserna: Palmitate,
Palmitamine, Palmitamide.
Vegetabiliskt alternativ finns.
Pepsin
Från magar på slaktade grisar. Används som renin i ost och i vitaminer. Alternativ: bakteriekulturer.
(Bee) pollen
Tas från binas ben. Bin kan i denna process fastna med benen i den lucka med vars hjälp pollenet samlas in. Används bl a i kosttillskott, schampoo, tandkräm och deodoranter.
Placenta
Moderkaka, efterbörd, som kan komma från olika djur. Tas främst tillvara vid slakt. Anses ta bort rynkor och används därför i krämer.
Polypeptides
Från slakthusrester. Alternativ: Vegetabiliska proteiner och enzymer.
Polysorbater
Från fettsyror. Används i kosmetika.
Pristance
Från hajleverolja eller ambra. Används som smörj- eller antikorrossionsmedel i kosmetika.
Progesterone
Ett hormon. Används i hudkrämer och medicinskt. Det finns syntetiska alternativ.
Propolis
Ett slags klister som bin producerar. Används i tandkräm, kosmetika, tillskott och naturmedel.
Quaternium 27
Från talg. Finns i deodorander och andra hudvårdspreparat.
Quinoline (kinolin)
Bl a från ben. Används vid tillverkning av kosmetiskafärger.
RNA/DNA
Från slakthusavfall. Används i kosmetika och schampo. Alternativ: växtceller.
Renin
Enzym från kalvmagar, används som löpe vid ostframställning. Alternativ: bakteriekulturer, växtersättningar eller citronjuice.
Royal Jelly (drottningsgelé)
Näringsrik proteinblandning som arbetsbin matar bilarverna med - speciellt den som ska bli ny drottning. Används i kosmetika "för att bevara ungdomlighet" och i naturmedel. Alternativ: Aloe vera och andra vegetabiliska extrakt.
Sacrosine
Sötatig, kristallin syra bl a från sjöstjärnor och sjöborrar. Används mot tandröta i tandkräm och ger skum i schampo.
Sharkliver oil (hajleverolja)
Vitamin A-rik olja från hajlever. Används i krämer och lotioner. En del "föryngringskrämer", d.v.s. krämer som ska släta ut rynkor och fördröja åldrandet, innehåller hajleverolja. Hajleverolja finns även i piller som anses bota sjukdomar.
Sfingomyelin
Erhålls lättast ur hjärnans vita substans och innehåller baserna kolin och sfingosin.
Silk protein
Utvinns av silke som tillverkas av silkeslarver. Silkeslarverna kokas levande.
Sodium methyl oleyl taurate (taurin)
Se Oxbile.
Sperma olja
Spermaceti
Vit, vaxartad substans från huvudet på den utrotningshotade Spermacetivalen. Används som bas i salvor och krämer, lenar i rengöringskrämer, förbättrar glans och konsistens i schampo, "cold cream" mm. Används också i ljus och av läderindustrin, Alternativ: jojoba (syntetisk). Syntestiskt alternativ finns.
Squalene/squalane (skvalin)
Raffinerad olja från brugdens (planktonätande haj) lever. Oljan har låg fryspunkt. En brugd på sex ton kan "producera" 1000 liter olja. Används bl a till "finare" krämer, toalettartiklar och som smörjmedel i hydrauliska system i flygplan som flyger på höga höjder. De företag som använder sig av squalene, t ex Estée Lauder, erkänner att man kan använda sig av olja dels från andra fiskarter, men också från säd! Estée Lauder påstår att det inte är beviat att sådana oljor är lika säkra och effektiva som squalene. Brugden jagas med hjälp av harpun, ett synnerligen grymt och hänsynslöst jaktsätt. Brugden är dessutom UTROTNINGSHOTAD! Vegetabiliskt alternativ finns.
Stearater
Se Stearic acid (stearinsyra). Vegetabiliskt alternativ finns.
Stearyl alcohol
Fettalkohol som finns i olja från kaskelotvalen. Tillverkas nu mest av annat animaliskt, t ex ko och får eller vegetabilist fett. Konsistensgivare, smörjmedel och antisummedel i läkemedel, kosmetiska krämer, hårborttagningsmedel, schampo och hårsköljningsmedel.
Sterols/steroids
Från djurkörtlar och växtvävnader. Används i hormonberedning, i krämer, lotioner, balsam och doftämnnen.
Tallow (talg)
Animalist djurtalg: Erhålls från tjurar, oxar, kossor, kalvar, får, getterr m f l. Består huvudsakligen av glycerolester av stearin-, palmitin- och oljesyra. Utvinningen sker antingen genom torrsmältning eller våtsmältning. Vid torrsmältning smälts fettet med hjälp av eld eller vattenånga. Vid våtsmältning värms fettet upp tillsammans med vatten och någon syra. Vegetabilisk växttalg: Utvinns ur tropiska växtarter, t ex oljepalm, kokospalm, kakaoträdet och muskotträdet. Talg används bl a för tillverkning av margarin, tvål, läppstift, schampo, stearinljus och rakkrämer. Av talget tillverkas också s k Talgbollar, de som man hänger ut till småfåglarna på vintern. Bollarna är inte alls bra, inte bara för att de innehåller animalier utan också därför att småfåglarna ofta skär sig om näbben när de försöker få tag på talgen. Om ni vill hjälpa fåglarna på vintern så köp istället "vanliga" frön, t ex solsolfrön.
Tartarnic syra [bi-produkt från vin framställning]
Testosterone proprionate
Från djurtestiklar (propionester av det manliga könshormonet). Används i krämer och lotioner.
Tran
Finns val-, säl- och fisktran. Dessa används i margarin. Tänk på att många valar, sälar och en del fiskar är UTROTNINGSHOTADE!
Triacetin
Tuppkamsextrakt Extrakt som används mot rynkor och i läkemedel. Utvinnet ur tuppkammar från tuppar som slaktas för ändamålet.
Turtle oil (sköldpaddsolja)
Från jättehavssköldpaddans muskler och könsorgan. Används i lenande krämer och nagelkrämer.
Urea/carbamide (urinämne)
Antiseptikum i deodoranter och antiperspiranter, tandkräm, munvatten, hårfärgningsmedel, schampo, hudkrämer och lotioner.
Uric acid (urinsyra)
Från Urea. Finns i urinen hos alla köttätande djur. Används i solkrämer för att förhindra skador av solbränna.
Whey (vassla)
När man tillverkar ost, låter man först mölken koagulera (stelna) genom en tillsats av Löpe eller syra (ystning). Större delen av mjölkens äggviteämen och fett övergår då i den bildade ostmassan. Den vattniga restprodukten som blir kvar kallas vassla och innehåller det mesta av löpet. Restprodukten består främst av mjölksocker.
Vitamin A
Retinol. Se Palmatic acid. Kan göras av Fiskleverolja, äggulor, smöt etc. Används i kosmetika, vitaminer och kosttillskott. Vegetabiliskt & syntetiskt alternativ finns.
Vitamin D3
Se Calciferol.
Ingredienser från djurriket
Adrenaline (adrenalin)
Från adrenalinkörtlar på grisar, boskap och får. Används i medicin. Syntetisk ersättning finns.
Alanine (alanin) Se Amino acids.
Albumen (albumin)
Äldre beteckning för en grupp proteiner. Namnet används fortfarande för det viktigaste proteinet i blodserum, serumalbumin, resp i hönsäggvita, äggalbumin. Albumen tillverkas oftast av äggvita, men också av mjölk, blod och vegetabiliska vävnader och vätskor. Utnyttjades tidigare vid tillverkning av lim och färger. Idag används albumen i kosmetika, som bindemedel i livsmedel, ofta i färdiglagade vegetariska maträtter och för att klarna vin.
Allantoin
Urinsyra som finns i kor och de flesta däggdjur, men också i växter. Används i kosmetika (krämer och lotion) och vid behandling av sår och mågsår. Allantoin används för att tillvera ingredienserna: Acloxa och Aldioxa. Vegetabilskt allternativ finns.
Ambergris (ambra)
Ämne från sjuka kaskelotvalars inälvor. Samlas in efter det att valen hostat upp det eller genom att den dödas. Binder lättflyktiga doftämnen i parfym.
Aminosuccinate acid
Kan komma från djur eller växter. Syntetisk ersättning finns.
Amino acids (aminosyror)
Från djur eller växter. Finns i kosmetika, vitaminer, tillskott, schampon mm. Aminosyror som kan förekomma är t ex alanin.
Amniotic fluid
Vätskan som omger fostret i livmodern. Används i kosmetika.
Amylase
Enzym från grisens bukspottskörtel. Används bl a som konsistensgivare i kosmetika men även i t ex bröd. Syntetisk ersättning finns.
Animal fats/oils (animaliska fetter/oljor)
Vegetabiliska och animaliska fetter och oljor innehåller i princip samma sorts ämnen, nämligen glycerin och fettsyror vilka tillsammans bildar olja/fett. Ofta vet inte industrin (vare sin kosmetika eller matindustrin) om det är animaliska eller vegetabiliskt glycerin och fettsyror de använder. Animaliskt fett kommer huvudsakligen från slakterier. Animaliska fetter kan innebära talg, ister, marint fett. Används i bröd, kex, margarin, glass, m m. (Se även Stearic acid, Glycerin, cetyl alcohol, mono/diglycerider, Talg och leic acid .)
Arachidonic acid (arakidonsyra)
Se Arachidyl proprionate.
Arachidyl proprionate (arakidylproprionat)
En flytande fettsyra som finns i levern, hjärnan och körtlar på alla djur. Utvinns oftast ur lever från djur. Används i kosttillskott, i hudkrämer och för att lindra exem och utslag.
Aspartic acid
Se: Aminosuccinate acid.
Bone char (benkol)
Gjort av djurben från slaktade djur. Används bl a för raffinering av rörsocker, filtrering av alkohol och i akvariefilter.
Bone meal (benmjöl)
Pulveriserade djurben. Används i gödsel, i vitaminer och tillskott, som en kalciumkälla och i tandkräm.
Biotin
Vitamin H. Ingår i B-vitaminkomplexet. Kan urvinnas ur jäst, äggula, mjölk och lever.
Blood (blod)
Från slaktdjur, Kan användas vid tillverkning av playwood, skumgummi, i mediciner och lecitin.
Calciferol/vitamin D3
Framställs av lanolin eller fiskolja. Används som vitamintillskott i mat. Bildas också när vi utsätter huden för solljus.
Cantharides tincture (spansk fluga)
Pulver från skalbaggar. Sägs stimulera hårbottnen; används i hårlotioner.
Caprylic acid (kapronsyra)
Från komjölk, getmjölk eller växtolja. Används i parfymer och tvålar. Kapronsyra används från att tillverka andra ingredienser som Capryl, betaine, Caprylic triglycerid och Caprylamine oxide.
Casein (Kasein)
En svag syra som förekommer i mjölk som kalciumsalt och kan utfällas genom surgöring. Med hjälp av löpe kan kaseinet koagulera och övergå till ost. Kasein används som bindemedel i bl a färger, vid beredning av lim och vid tillverkning av latexprodukter, t ex gummihandskar och kondomer. Ingår i schampo för att göra håret tjockare och mer lättlagt och som konsistens givare i kosmetika mm. Används också vid livsmedelsframställning. Legumin i frön av leguminoser är nära besläktat med kasein.
Castor/castoreum (bävergäll/castorium)
Fixeringsmedel framställt av extrakt från de anala könskörtlarna hos bävern. Binder lättflyktiga ämnen i parfym. (Förväxla ej med castor oil, ricinolja, som utvinns ur ricinfrön)
Caviar (kaviar)
Fiskägg. En del tas tillvara vid rensning av "matfisk". För mer exklusiv kaviar skärs fisken upp enbart för romens skull och slängs sedan tillbaks i vattnet.
Cetyl alcohol
Fettalkohol som framställs av olika vegetabiliska eller animaliska fettsyror bl a vax från spermaceti. Konsistensgivare i krämer, lotioner, hårbalsam mm.
Cetyl palmitate
Se Spermaceti
Chitin (kitin)
Från skalet på krabbor, räkor och insekter. Används mestadels som fuktgivare och förtjockningsmedel i hårvårdsprodukter men också i hudvårdsprodukter.
Cholesterin
Se: Lanolin.
Cholesterol (kolsterol)
Fettlöslig i kristallin steroid alkohol som finns i alla djurfetter och oljor, nervvävnad, äggula och blod. Används som konsistensgivare och glansmedel i schampo, hårkrämer, ögonkrämer mm.
Civet (sibet)
Ämne som skrapas från sibetkattens anala doftkörtlar, binder lättflyktiga ämnen i parfym.
Codliver oil (torskleverolja)
Läkande i hudkrämer
Cochinelle
Se Carmin.
Collagen (kollagen)
Proteins som utvinns från kalvars och smågrisars bindväv. Används i syfte att bygga upp vårt eget kollagen vid åldrande. Fungerar dock ej eftersom det inte tas upp av vår hud och kan påverka vårt eget kollagen. Kollagen funger mer som fuktbindare. Används bl a vid tillverkning av kosmetika och vid tillverkning av skinn.
Cystin
En aminosyra som finns i urin och hästhår. Används i kosttillskott.
Egg protein (äggprotein)
Används vid tillverkning av schampo och hudvårdsprodukter. Ett alternativ är vegetabiliska proteiner.
Elastine
Från slaktade djurs bindväv. Används på ett liknande sätt som kollagen - i kärmer mot rynkor och åldrande.
Ema oil (emu olja)
Olja från slaktade emustrutsar som numera föds upp på farmar. Används i kosmetika.
Estradiol
Se Estrogen.
Estrogen (östrogen)
Follikelhormon som finns i urinen hos gravida kvinnor och ston, i mänsklig placenta (moderkaka) och i palmkärnolja. "Förbättrar" huden - används i kärmer och lotioner.
Estrone
Se Estrogen.
Fatty acids (fettsyror)
Se Animals fats/oils.
Fish liver oil (fiskleverolja)
Används i naturmedel och kosttillskott. Används också för att utvinna vitaminerna A, D2 och D3.
Gelatine (gelatin)
Luktfritt, smakfritt och färglöst ämne som erhålls vid kokning av hudar eller ben rengjorda från kött och fett. I Sverige och övriga EU kommer 95 % av gelatinet från grissvål, men också från klövar, mular, brosk etc. Gelatinet sväller i kallt vatten och bildar i varmt vatten en lösning som vid avsvalning stelnar, gelatinerar. Gelatin är en högvärdig proteinkälla utan vare sig fett eller kolhydrater. Det är klassat som livsmedel och behöver därför, i motsats till många andra stabiliseringsmedel, inte något E-nummer. Observera att gelatin alltid ska deklareras, då den räknas som råvara. Gelatin består av upp till 90 procent protein. Resten utgörs av vatten och mineralsalter. Det levereras i form av mer eller mindre finmalt pulver eller som blad med karakteristiskt rutmönster. Gelatin används bl a vid matlagning och inom läkemedelsindustrin; i godis, puddingar, glass, kosmetika, film, vitaminkapslar mm. Vanligt användningsområde som kapslar runt badkulor. Används ofta i samband med betakaroten (som ger orange färg åt drycker etc). Se också alternativ till gelatin.
Glutamic acid
En aminosyra i växt och djurvävnader. Används som krydda i mat och som antioxidant i kosmetika. Vegetabilist alternativ finns.
Guanine
Pärlessens. Tillverkas för kommersiellt bruk av fiskfjäll. Finns i nagellack och annan kosmetika, schampo etc.
Glyceryl diacetate
Glyceryl triacetate
Glycine
Grå ambra
Fixeringsmedel framställt ur spermacetivalens tarmar. UTROTNINGSHOTAD
Honey (honung)
Sött flytande eller kristalliserat ämne som av bin och humlor framställs av blomnektar och andra växtsafter. Enzymer i insektens honungsblåsa omvandlar nektarns rörsocker till frukt- och druvsocker. Många veganer äter inte honung.
Hydrolized protein (hydroliserat protein)
Finns i torrmixar av t ex soppa, processad ost, extrakt, sojasås och aromämnen. Finns också i schampo och annan kosmetika. Vegetabilskt alternativ finns.
Isinglass (fiskbloss)
Från gallblåsan på vissa tropiska fiskar. Används som klarningsmedel i alkohol, framför allt i mörkt öl.
Ister [isterflott]
Fett som erhålls ur svins tarmar, revben och vävnad kring njurarna. När fettet renas genom smältning och silning bildas en vit, homogen massa med mild smak. Används bl a till salvor och vid matlagning, t ex till flottyr.
Kalcium fytat
Kalcium hepatonate
Kalcium mesoinositol hexafosfat
Kefalin möjl
Den viktigaste fosfaten i nervsubstans och innehåller basen kolamin.
Keratin
Proteinämnen som finns i horn, hovar och fjädrar hos djur. Används i schampo, balsam och gödningsmedel.
Lactose (laktos)
Mjölksocker från mjölk. Används i vitaminer, livsmedel, schampo, mm. Alternativ: växtmjölksocker.
Lanolin
Fett som utsöndras från fårens talgkörtlar. Det är en blandning av många olika estrar, vilka är uppbyggda av fettsyror eller likartade syror samt vattenlösliga alkoholer. Lanolin finns i fårets ull och har som uppgift att skydda det. Ullet tas både från levande och slaktade får. Lanolin kan innehålla DDT om fåren har tvättas med ett medel mot ohyra som innehåller DDT. Används som emulgator och konsistensgivare i många kosmetiska produkter, mediciner, salvor och D3-vitamin. Alternativ: vegetabliskt fett.
Laneth
Se Lanolin.
Leucine
Linoleic acid (linolsyra)
En essentiell fettsyra. Finns i kosmetika och vitaminer. Vegetabilist alternativ finns.
Lipas
Enzym från lamm- eller kalvmagar. Används i vitaminer.
Lipids/lipoids (lipider)
Fett och fettsubstanser från djur eller växter. Vegetabilist alternativ finns.
Löpe, ostlöpe (kymas, kymosin)
Löpe består av slaktprodukter, enzymerna renin; som tas från kalvmagar och pepsin från grismagar. Löpe ingår i nästan all hårdost, andra mejeriprodukter som keso och en del mjukostar. Det finns ett fåtal ostar som är gjorda på vegetabiliskt löpe: Järnaost som distribueras av Biodynamiska produkter, samtliga Emmentalerostar av märket Valio (för storhushåll säljs också ostsorterna Polar och Lappi) samt två KRAV-märkta ostar från företaget Norrost: Västan och Ekeby ekologisk hushållsost. I hälsokostbutiker och stora livsmedelsbutiker säljs hårdosten Scheeze som finns i fyra olika smaker, det är en helt vegansk ost, den innehåller alltså inte heller komjölk. Denna ost kan hyvlas som "vanlig" ost men smälter inte i ugnen. En helt vegetabilisk mjukost finns i olika smaker under namnet Créme Nouveau.
Marine oil
Fett från fisk och havsdäggdjur. Används bl a till tvål, ljus, margarin och färg. Menhaden oil/pogy oil/mossbunker oil Rödaktig glycerid, glycerol. Fettsyra från en fisk vid Afrikas östkust. Används i tvål och kräm.
Milk protein (mjölkprotein)
Från mjölk, huvudsakligen komjölk.
Mink oil (minkolja)
Fett från mink. Djuren föds upp i små burar under onaturliga förhållanden, för att så småningom bli pälsar. Fettas tas till vara när minkarna flås. Används i krämer som ska ge mjuk, len hud.
Monoacetate
Monoacetin
Musk (mysk)
Torkat sekret från myskkörteln vid hannens könsorgan hos den asiatiska myskhjorten, som döds för detta ändamål. Myskhjorten är UTRONINGSHOTAD. Används idag i parfym och tidigare i nervlugnande medicin. Alternativ: labdanumolja.
Nucleic acid
Från cellkärnor - både animaliska och vegetabiliska. Används i kosmetika, schampo och kosttillskott. Vegetabilist alternativ finns.
Oleic acid (oljesyra)
Fettsyra som finns i alla oljor och fetter, både animaliska och vegetabiliska. Oleic acid från animaliskt fett kan bl a finns i pärlemorsschampo (vitt schampo), förtjockningsmedel för schampo, raklödder, läppstift och annan make-up. Vegetabiliskt alternativ finns.
Oleylalcohol
Finns i fiskolja. Används som uppmjukande ämne, antiskummedel, smörjmedel och ytaktivt ämne. Kan förekomma i kosmetika, hygienartiklar, karbonpapper, bläck mm.
Ocenol
Se Oleylalcohol.
Oxbile (oxgalla)
Galla från oxar. Konsistensgivare i krämer. Används också i akvarellfärg.
Oxystearin
Ospecifierade smaksättare
Palmitic acid (palmitinsyra)
Från fetter och olja, både av animaliskt och vegetabiliskt ursprung. I schampo, rakkräm, kräm. Av palmitic acid tillverkas ingredienserna: Palmitate,
Palmitamine, Palmitamide.
Vegetabiliskt alternativ finns.
Pepsin
Från magar på slaktade grisar. Används som renin i ost och i vitaminer. Alternativ: bakteriekulturer.
(Bee) pollen
Tas från binas ben. Bin kan i denna process fastna med benen i den lucka med vars hjälp pollenet samlas in. Används bl a i kosttillskott, schampoo, tandkräm och deodoranter.
Placenta
Moderkaka, efterbörd, som kan komma från olika djur. Tas främst tillvara vid slakt. Anses ta bort rynkor och används därför i krämer.
Polypeptides
Från slakthusrester. Alternativ: Vegetabiliska proteiner och enzymer.
Polysorbater
Från fettsyror. Används i kosmetika.
Pristance
Från hajleverolja eller ambra. Används som smörj- eller antikorrossionsmedel i kosmetika.
Progesterone
Ett hormon. Används i hudkrämer och medicinskt. Det finns syntetiska alternativ.
Propolis
Ett slags klister som bin producerar. Används i tandkräm, kosmetika, tillskott och naturmedel.
Quaternium 27
Från talg. Finns i deodorander och andra hudvårdspreparat.
Quinoline (kinolin)
Bl a från ben. Används vid tillverkning av kosmetiskafärger.
RNA/DNA
Från slakthusavfall. Används i kosmetika och schampo. Alternativ: växtceller.
Renin
Enzym från kalvmagar, används som löpe vid ostframställning. Alternativ: bakteriekulturer, växtersättningar eller citronjuice.
Royal Jelly (drottningsgelé)
Näringsrik proteinblandning som arbetsbin matar bilarverna med - speciellt den som ska bli ny drottning. Används i kosmetika "för att bevara ungdomlighet" och i naturmedel. Alternativ: Aloe vera och andra vegetabiliska extrakt.
Sacrosine
Sötatig, kristallin syra bl a från sjöstjärnor och sjöborrar. Används mot tandröta i tandkräm och ger skum i schampo.
Sharkliver oil (hajleverolja)
Vitamin A-rik olja från hajlever. Används i krämer och lotioner. En del "föryngringskrämer", d.v.s. krämer som ska släta ut rynkor och fördröja åldrandet, innehåller hajleverolja. Hajleverolja finns även i piller som anses bota sjukdomar.
Sfingomyelin
Erhålls lättast ur hjärnans vita substans och innehåller baserna kolin och sfingosin.
Silk protein
Utvinns av silke som tillverkas av silkeslarver. Silkeslarverna kokas levande.
Sodium methyl oleyl taurate (taurin)
Se Oxbile.
Sperma olja
Spermaceti
Vit, vaxartad substans från huvudet på den utrotningshotade Spermacetivalen. Används som bas i salvor och krämer, lenar i rengöringskrämer, förbättrar glans och konsistens i schampo, "cold cream" mm. Används också i ljus och av läderindustrin, Alternativ: jojoba (syntetisk). Syntestiskt alternativ finns.
Squalene/squalane (skvalin)
Raffinerad olja från brugdens (planktonätande haj) lever. Oljan har låg fryspunkt. En brugd på sex ton kan "producera" 1000 liter olja. Används bl a till "finare" krämer, toalettartiklar och som smörjmedel i hydrauliska system i flygplan som flyger på höga höjder. De företag som använder sig av squalene, t ex Estée Lauder, erkänner att man kan använda sig av olja dels från andra fiskarter, men också från säd! Estée Lauder påstår att det inte är beviat att sådana oljor är lika säkra och effektiva som squalene. Brugden jagas med hjälp av harpun, ett synnerligen grymt och hänsynslöst jaktsätt. Brugden är dessutom UTROTNINGSHOTAD! Vegetabiliskt alternativ finns.
Stearater
Se Stearic acid (stearinsyra). Vegetabiliskt alternativ finns.
Stearyl alcohol
Fettalkohol som finns i olja från kaskelotvalen. Tillverkas nu mest av annat animaliskt, t ex ko och får eller vegetabilist fett. Konsistensgivare, smörjmedel och antisummedel i läkemedel, kosmetiska krämer, hårborttagningsmedel, schampo och hårsköljningsmedel.
Sterols/steroids
Från djurkörtlar och växtvävnader. Används i hormonberedning, i krämer, lotioner, balsam och doftämnnen.
Tallow (talg)
Animalist djurtalg: Erhålls från tjurar, oxar, kossor, kalvar, får, getterr m f l. Består huvudsakligen av glycerolester av stearin-, palmitin- och oljesyra. Utvinningen sker antingen genom torrsmältning eller våtsmältning. Vid torrsmältning smälts fettet med hjälp av eld eller vattenånga. Vid våtsmältning värms fettet upp tillsammans med vatten och någon syra. Vegetabilisk växttalg: Utvinns ur tropiska växtarter, t ex oljepalm, kokospalm, kakaoträdet och muskotträdet. Talg används bl a för tillverkning av margarin, tvål, läppstift, schampo, stearinljus och rakkrämer. Av talget tillverkas också s k Talgbollar, de som man hänger ut till småfåglarna på vintern. Bollarna är inte alls bra, inte bara för att de innehåller animalier utan också därför att småfåglarna ofta skär sig om näbben när de försöker få tag på talgen. Om ni vill hjälpa fåglarna på vintern så köp istället "vanliga" frön, t ex solsolfrön.
Tartarnic syra [bi-produkt från vin framställning]
Testosterone proprionate
Från djurtestiklar (propionester av det manliga könshormonet). Används i krämer och lotioner.
Tran
Finns val-, säl- och fisktran. Dessa används i margarin. Tänk på att många valar, sälar och en del fiskar är UTROTNINGSHOTADE!
Triacetin
Tuppkamsextrakt Extrakt som används mot rynkor och i läkemedel. Utvinnet ur tuppkammar från tuppar som slaktas för ändamålet.
Turtle oil (sköldpaddsolja)
Från jättehavssköldpaddans muskler och könsorgan. Används i lenande krämer och nagelkrämer.
Urea/carbamide (urinämne)
Antiseptikum i deodoranter och antiperspiranter, tandkräm, munvatten, hårfärgningsmedel, schampo, hudkrämer och lotioner.
Uric acid (urinsyra)
Från Urea. Finns i urinen hos alla köttätande djur. Används i solkrämer för att förhindra skador av solbränna.
Whey (vassla)
När man tillverkar ost, låter man först mölken koagulera (stelna) genom en tillsats av Löpe eller syra (ystning). Större delen av mjölkens äggviteämen och fett övergår då i den bildade ostmassan. Den vattniga restprodukten som blir kvar kallas vassla och innehåller det mesta av löpet. Restprodukten består främst av mjölksocker.
Vitamin A
Retinol. Se Palmatic acid. Kan göras av Fiskleverolja, äggulor, smöt etc. Används i kosmetika, vitaminer och kosttillskott. Vegetabiliskt & syntetiskt alternativ finns.
Vitamin D3
Se Calciferol.
Ingredienser från djurriket
Följande är från http://www.gronmat.net/ingredienser.htm
Ingredienser från djurriket
Adrenaline (adrenalin)
Från adrenalinkörtlar på grisar, boskap och får. Används i medicin. Syntetisk ersättning finns.
Alanine (alanin) Se Amino acids.
Albumen (albumin)
Äldre beteckning för en grupp proteiner. Namnet används fortfarande för det viktigaste proteinet i blodserum, serumalbumin, resp i hönsäggvita, äggalbumin. Albumen tillverkas oftast av äggvita, men också av mjölk, blod och vegetabiliska vävnader och vätskor. Utnyttjades tidigare vid tillverkning av lim och färger. Idag används albumen i kosmetika, som bindemedel i livsmedel, ofta i färdiglagade vegetariska maträtter och för att klarna vin.
Allantoin
Urinsyra som finns i kor och de flesta däggdjur, men också i växter. Används i kosmetika (krämer och lotion) och vid behandling av sår och mågsår. Allantoin används för att tillvera ingredienserna: Acloxa och Aldioxa. Vegetabilskt allternativ finns.
Ambergris (ambra)
Ämne från sjuka kaskelotvalars inälvor. Samlas in efter det att valen hostat upp det eller genom att den dödas. Binder lättflyktiga doftämnen i parfym.
Aminosuccinate acid
Kan komma från djur eller växter. Syntetisk ersättning finns.
Amino acids (aminosyror)
Från djur eller växter. Finns i kosmetika, vitaminer, tillskott, schampon mm. Aminosyror som kan förekomma är t ex alanin.
Amniotic fluid
Vätskan som omger fostret i livmodern. Används i kosmetika.
Amylase
Enzym från grisens bukspottskörtel. Används bl a som konsistensgivare i kosmetika men även i t ex bröd. Syntetisk ersättning finns.
Animal fats/oils (animaliska fetter/oljor)
Vegetabiliska och animaliska fetter och oljor innehåller i princip samma sorts ämnen, nämligen glycerin och fettsyror vilka tillsammans bildar olja/fett. Ofta vet inte industrin (vare sin kosmetika eller matindustrin) om det är animaliska eller vegetabiliskt glycerin och fettsyror de använder. Animaliskt fett kommer huvudsakligen från slakterier. Animaliska fetter kan innebära talg, ister, marint fett. Används i bröd, kex, margarin, glass, m m. (Se även Stearic acid, Glycerin, cetyl alcohol, mono/diglycerider, Talg och leic acid .)
Arachidonic acid (arakidonsyra)
Se Arachidyl proprionate.
Arachidyl proprionate (arakidylproprionat)
En flytande fettsyra som finns i levern, hjärnan och körtlar på alla djur. Utvinns oftast ur lever från djur. Används i kosttillskott, i hudkrämer och för att lindra exem och utslag.
Aspartic acid
Se: Aminosuccinate acid.
Bone char (benkol)
Gjort av djurben från slaktade djur. Används bl a för raffinering av rörsocker, filtrering av alkohol och i akvariefilter.
Bone meal (benmjöl)
Pulveriserade djurben. Används i gödsel, i vitaminer och tillskott, som en kalciumkälla och i tandkräm.
Biotin
Vitamin H. Ingår i B-vitaminkomplexet. Kan urvinnas ur jäst, äggula, mjölk och lever.
Blood (blod)
Från slaktdjur, Kan användas vid tillverkning av playwood, skumgummi, i mediciner och lecitin.
Calciferol/vitamin D3
Framställs av lanolin eller fiskolja. Används som vitamintillskott i mat. Bildas också när vi utsätter huden för solljus.
Cantharides tincture (spansk fluga)
Pulver från skalbaggar. Sägs stimulera hårbottnen; används i hårlotioner.
Caprylic acid (kapronsyra)
Från komjölk, getmjölk eller växtolja. Används i parfymer och tvålar. Kapronsyra används från att tillverka andra ingredienser som Capryl, betaine, Caprylic triglycerid och Caprylamine oxide.
Casein (Kasein)
En svag syra som förekommer i mjölk som kalciumsalt och kan utfällas genom surgöring. Med hjälp av löpe kan kaseinet koagulera och övergå till ost. Kasein används som bindemedel i bl a färger, vid beredning av lim och vid tillverkning av latexprodukter, t ex gummihandskar och kondomer. Ingår i schampo för att göra håret tjockare och mer lättlagt och som konsistens givare i kosmetika mm. Används också vid livsmedelsframställning. Legumin i frön av leguminoser är nära besläktat med kasein.
Castor/castoreum (bävergäll/castorium)
Fixeringsmedel framställt av extrakt från de anala könskörtlarna hos bävern. Binder lättflyktiga ämnen i parfym. (Förväxla ej med castor oil, ricinolja, som utvinns ur ricinfrön)
Caviar (kaviar)
Fiskägg. En del tas tillvara vid rensning av "matfisk". För mer exklusiv kaviar skärs fisken upp enbart för romens skull och slängs sedan tillbaks i vattnet.
Cetyl alcohol
Fettalkohol som framställs av olika vegetabiliska eller animaliska fettsyror bl a vax från spermaceti. Konsistensgivare i krämer, lotioner, hårbalsam mm.
Cetyl palmitate
Se Spermaceti
Chitin (kitin)
Från skalet på krabbor, räkor och insekter. Används mestadels som fuktgivare och förtjockningsmedel i hårvårdsprodukter men också i hudvårdsprodukter.
Cholesterin
Se: Lanolin.
Cholesterol (kolsterol)
Fettlöslig i kristallin steroid alkohol som finns i alla djurfetter och oljor, nervvävnad, äggula och blod. Används som konsistensgivare och glansmedel i schampo, hårkrämer, ögonkrämer mm.
Civet (sibet)
Ämne som skrapas från sibetkattens anala doftkörtlar, binder lättflyktiga ämnen i parfym.
Codliver oil (torskleverolja)
Läkande i hudkrämer
Cochinelle
Se Carmin.
Collagen (kollagen)
Proteins som utvinns från kalvars och smågrisars bindväv. Används i syfte att bygga upp vårt eget kollagen vid åldrande. Fungerar dock ej eftersom det inte tas upp av vår hud och kan påverka vårt eget kollagen. Kollagen funger mer som fuktbindare. Används bl a vid tillverkning av kosmetika och vid tillverkning av skinn.
Cystin
En aminosyra som finns i urin och hästhår. Används i kosttillskott.
Egg protein (äggprotein)
Används vid tillverkning av schampo och hudvårdsprodukter. Ett alternativ är vegetabiliska proteiner.
Elastine
Från slaktade djurs bindväv. Används på ett liknande sätt som kollagen - i kärmer mot rynkor och åldrande.
Ema oil (emu olja)
Olja från slaktade emustrutsar som numera föds upp på farmar. Används i kosmetika.
Estradiol
Se Estrogen.
Estrogen (östrogen)
Follikelhormon som finns i urinen hos gravida kvinnor och ston, i mänsklig placenta (moderkaka) och i palmkärnolja. "Förbättrar" huden - används i kärmer och lotioner.
Estrone
Se Estrogen.
Fatty acids (fettsyror)
Se Animals fats/oils.
Fish liver oil (fiskleverolja)
Används i naturmedel och kosttillskott. Används också för att utvinna vitaminerna A, D2 och D3.
Gelatine (gelatin)
Luktfritt, smakfritt och färglöst ämne som erhålls vid kokning av hudar eller ben rengjorda från kött och fett. I Sverige och övriga EU kommer 95 % av gelatinet från grissvål, men också från klövar, mular, brosk etc. Gelatinet sväller i kallt vatten och bildar i varmt vatten en lösning som vid avsvalning stelnar, gelatinerar. Gelatin är en högvärdig proteinkälla utan vare sig fett eller kolhydrater. Det är klassat som livsmedel och behöver därför, i motsats till många andra stabiliseringsmedel, inte något E-nummer. Observera att gelatin alltid ska deklareras, då den räknas som råvara. Gelatin består av upp till 90 procent protein. Resten utgörs av vatten och mineralsalter. Det levereras i form av mer eller mindre finmalt pulver eller som blad med karakteristiskt rutmönster. Gelatin används bl a vid matlagning och inom läkemedelsindustrin; i godis, puddingar, glass, kosmetika, film, vitaminkapslar mm. Vanligt användningsområde som kapslar runt badkulor. Används ofta i samband med betakaroten (som ger orange färg åt drycker etc). Se också alternativ till gelatin.
Glutamic acid
En aminosyra i växt och djurvävnader. Används som krydda i mat och som antioxidant i kosmetika. Vegetabilist alternativ finns.
Guanine
Pärlessens. Tillverkas för kommersiellt bruk av fiskfjäll. Finns i nagellack och annan kosmetika, schampo etc.
Glyceryl diacetate
Glyceryl triacetate
Glycine
Grå ambra
Fixeringsmedel framställt ur spermacetivalens tarmar. UTROTNINGSHOTAD
Honey (honung)
Sött flytande eller kristalliserat ämne som av bin och humlor framställs av blomnektar och andra växtsafter. Enzymer i insektens honungsblåsa omvandlar nektarns rörsocker till frukt- och druvsocker. Många veganer äter inte honung.
Hydrolized protein (hydroliserat protein)
Finns i torrmixar av t ex soppa, processad ost, extrakt, sojasås och aromämnen. Finns också i schampo och annan kosmetika. Vegetabilskt alternativ finns.
Isinglass (fiskbloss)
Från gallblåsan på vissa tropiska fiskar. Används som klarningsmedel i alkohol, framför allt i mörkt öl.
Ister [isterflott]
Fett som erhålls ur svins tarmar, revben och vävnad kring njurarna. När fettet renas genom smältning och silning bildas en vit, homogen massa med mild smak. Används bl a till salvor och vid matlagning, t ex till flottyr.
Kalcium fytat
Kalcium hepatonate
Kalcium mesoinositol hexafosfat
Kefalin möjl
Den viktigaste fosfaten i nervsubstans och innehåller basen kolamin.
Keratin
Proteinämnen som finns i horn, hovar och fjädrar hos djur. Används i schampo, balsam och gödningsmedel.
Lactose (laktos)
Mjölksocker från mjölk. Används i vitaminer, livsmedel, schampo, mm. Alternativ: växtmjölksocker.
Lanolin
Fett som utsöndras från fårens talgkörtlar. Det är en blandning av många olika estrar, vilka är uppbyggda av fettsyror eller likartade syror samt vattenlösliga alkoholer. Lanolin finns i fårets ull och har som uppgift att skydda det. Ullet tas både från levande och slaktade får. Lanolin kan innehålla DDT om fåren har tvättas med ett medel mot ohyra som innehåller DDT. Används som emulgator och konsistensgivare i många kosmetiska produkter, mediciner, salvor och D3-vitamin. Alternativ: vegetabliskt fett.
Laneth
Se Lanolin.
Leucine
Linoleic acid (linolsyra)
En essentiell fettsyra. Finns i kosmetika och vitaminer. Vegetabilist alternativ finns.
Lipas
Enzym från lamm- eller kalvmagar. Används i vitaminer.
Lipids/lipoids (lipider)
Fett och fettsubstanser från djur eller växter. Vegetabilist alternativ finns.
Löpe, ostlöpe (kymas, kymosin)
Löpe består av slaktprodukter, enzymerna renin; som tas från kalvmagar och pepsin från grismagar. Löpe ingår i nästan all hårdost, andra mejeriprodukter som keso och en del mjukostar. Det finns ett fåtal ostar som är gjorda på vegetabiliskt löpe: Järnaost som distribueras av Biodynamiska produkter, samtliga Emmentalerostar av märket Valio (för storhushåll säljs också ostsorterna Polar och Lappi) samt två KRAV-märkta ostar från företaget Norrost: Västan och Ekeby ekologisk hushållsost. I hälsokostbutiker och stora livsmedelsbutiker säljs hårdosten Scheeze som finns i fyra olika smaker, det är en helt vegansk ost, den innehåller alltså inte heller komjölk. Denna ost kan hyvlas som "vanlig" ost men smälter inte i ugnen. En helt vegetabilisk mjukost finns i olika smaker under namnet Créme Nouveau.
Marine oil
Fett från fisk och havsdäggdjur. Används bl a till tvål, ljus, margarin och färg. Menhaden oil/pogy oil/mossbunker oil Rödaktig glycerid, glycerol. Fettsyra från en fisk vid Afrikas östkust. Används i tvål och kräm.
Milk protein (mjölkprotein)
Från mjölk, huvudsakligen komjölk.
Mink oil (minkolja)
Fett från mink. Djuren föds upp i små burar under onaturliga förhållanden, för att så småningom bli pälsar. Fettas tas till vara när minkarna flås. Används i krämer som ska ge mjuk, len hud.
Monoacetate
Monoacetin
Musk (mysk)
Torkat sekret från myskkörteln vid hannens könsorgan hos den asiatiska myskhjorten, som döds för detta ändamål. Myskhjorten är UTRONINGSHOTAD. Används idag i parfym och tidigare i nervlugnande medicin. Alternativ: labdanumolja.
Nucleic acid
Från cellkärnor - både animaliska och vegetabiliska. Används i kosmetika, schampo och kosttillskott. Vegetabilist alternativ finns.
Oleic acid (oljesyra)
Fettsyra som finns i alla oljor och fetter, både animaliska och vegetabiliska. Oleic acid från animaliskt fett kan bl a finns i pärlemorsschampo (vitt schampo), förtjockningsmedel för schampo, raklödder, läppstift och annan make-up. Vegetabiliskt alternativ finns.
Oleylalcohol
Finns i fiskolja. Används som uppmjukande ämne, antiskummedel, smörjmedel och ytaktivt ämne. Kan förekomma i kosmetika, hygienartiklar, karbonpapper, bläck mm.
Ocenol
Se Oleylalcohol.
Oxbile (oxgalla)
Galla från oxar. Konsistensgivare i krämer. Används också i akvarellfärg.
Oxystearin
Ospecifierade smaksättare
Palmitic acid (palmitinsyra)
Från fetter och olja, både av animaliskt och vegetabiliskt ursprung. I schampo, rakkräm, kräm. Av palmitic acid tillverkas ingredienserna: Palmitate,
Palmitamine, Palmitamide.
Vegetabiliskt alternativ finns.
Pepsin
Från magar på slaktade grisar. Används som renin i ost och i vitaminer. Alternativ: bakteriekulturer.
(Bee) pollen
Tas från binas ben. Bin kan i denna process fastna med benen i den lucka med vars hjälp pollenet samlas in. Används bl a i kosttillskott, schampoo, tandkräm och deodoranter.
Placenta
Moderkaka, efterbörd, som kan komma från olika djur. Tas främst tillvara vid slakt. Anses ta bort rynkor och används därför i krämer.
Polypeptides
Från slakthusrester. Alternativ: Vegetabiliska proteiner och enzymer.
Polysorbater
Från fettsyror. Används i kosmetika.
Pristance
Från hajleverolja eller ambra. Används som smörj- eller antikorrossionsmedel i kosmetika.
Progesterone
Ett hormon. Används i hudkrämer och medicinskt. Det finns syntetiska alternativ.
Propolis
Ett slags klister som bin producerar. Används i tandkräm, kosmetika, tillskott och naturmedel.
Quaternium 27
Från talg. Finns i deodorander och andra hudvårdspreparat.
Quinoline (kinolin)
Bl a från ben. Används vid tillverkning av kosmetiskafärger.
RNA/DNA
Från slakthusavfall. Används i kosmetika och schampo. Alternativ: växtceller.
Renin
Enzym från kalvmagar, används som löpe vid ostframställning. Alternativ: bakteriekulturer, växtersättningar eller citronjuice.
Royal Jelly (drottningsgelé)
Näringsrik proteinblandning som arbetsbin matar bilarverna med - speciellt den som ska bli ny drottning. Används i kosmetika "för att bevara ungdomlighet" och i naturmedel. Alternativ: Aloe vera och andra vegetabiliska extrakt.
Sacrosine
Sötatig, kristallin syra bl a från sjöstjärnor och sjöborrar. Används mot tandröta i tandkräm och ger skum i schampo.
Sharkliver oil (hajleverolja)
Vitamin A-rik olja från hajlever. Används i krämer och lotioner. En del "föryngringskrämer", d.v.s. krämer som ska släta ut rynkor och fördröja åldrandet, innehåller hajleverolja. Hajleverolja finns även i piller som anses bota sjukdomar.
Sfingomyelin
Erhålls lättast ur hjärnans vita substans och innehåller baserna kolin och sfingosin.
Silk protein
Utvinns av silke som tillverkas av silkeslarver. Silkeslarverna kokas levande.
Sodium methyl oleyl taurate (taurin)
Se Oxbile.
Sperma olja
Spermaceti
Vit, vaxartad substans från huvudet på den utrotningshotade Spermacetivalen. Används som bas i salvor och krämer, lenar i rengöringskrämer, förbättrar glans och konsistens i schampo, "cold cream" mm. Används också i ljus och av läderindustrin, Alternativ: jojoba (syntetisk). Syntestiskt alternativ finns.
Squalene/squalane (skvalin)
Raffinerad olja från brugdens (planktonätande haj) lever. Oljan har låg fryspunkt. En brugd på sex ton kan "producera" 1000 liter olja. Används bl a till "finare" krämer, toalettartiklar och som smörjmedel i hydrauliska system i flygplan som flyger på höga höjder. De företag som använder sig av squalene, t ex Estée Lauder, erkänner att man kan använda sig av olja dels från andra fiskarter, men också från säd! Estée Lauder påstår att det inte är beviat att sådana oljor är lika säkra och effektiva som squalene. Brugden jagas med hjälp av harpun, ett synnerligen grymt och hänsynslöst jaktsätt. Brugden är dessutom UTROTNINGSHOTAD! Vegetabiliskt alternativ finns.
Stearater
Se Stearic acid (stearinsyra). Vegetabiliskt alternativ finns.
Stearyl alcohol
Fettalkohol som finns i olja från kaskelotvalen. Tillverkas nu mest av annat animaliskt, t ex ko och får eller vegetabilist fett. Konsistensgivare, smörjmedel och antisummedel i läkemedel, kosmetiska krämer, hårborttagningsmedel, schampo och hårsköljningsmedel.
Sterols/steroids
Från djurkörtlar och växtvävnader. Används i hormonberedning, i krämer, lotioner, balsam och doftämnnen.
Tallow (talg)
Animalist djurtalg: Erhålls från tjurar, oxar, kossor, kalvar, får, getterr m f l. Består huvudsakligen av glycerolester av stearin-, palmitin- och oljesyra. Utvinningen sker antingen genom torrsmältning eller våtsmältning. Vid torrsmältning smälts fettet med hjälp av eld eller vattenånga. Vid våtsmältning värms fettet upp tillsammans med vatten och någon syra. Vegetabilisk växttalg: Utvinns ur tropiska växtarter, t ex oljepalm, kokospalm, kakaoträdet och muskotträdet. Talg används bl a för tillverkning av margarin, tvål, läppstift, schampo, stearinljus och rakkrämer. Av talget tillverkas också s k Talgbollar, de som man hänger ut till småfåglarna på vintern. Bollarna är inte alls bra, inte bara för att de innehåller animalier utan också därför att småfåglarna ofta skär sig om näbben när de försöker få tag på talgen. Om ni vill hjälpa fåglarna på vintern så köp istället "vanliga" frön, t ex solsolfrön.
Tartarnic syra [bi-produkt från vin framställning]
Testosterone proprionate
Från djurtestiklar (propionester av det manliga könshormonet). Används i krämer och lotioner.
Tran
Finns val-, säl- och fisktran. Dessa används i margarin. Tänk på att många valar, sälar och en del fiskar är UTROTNINGSHOTADE!
Triacetin
Tuppkamsextrakt Extrakt som används mot rynkor och i läkemedel. Utvinnet ur tuppkammar från tuppar som slaktas för ändamålet.
Turtle oil (sköldpaddsolja)
Från jättehavssköldpaddans muskler och könsorgan. Används i lenande krämer och nagelkrämer.
Urea/carbamide (urinämne)
Antiseptikum i deodoranter och antiperspiranter, tandkräm, munvatten, hårfärgningsmedel, schampo, hudkrämer och lotioner.
Uric acid (urinsyra)
Från Urea. Finns i urinen hos alla köttätande djur. Används i solkrämer för att förhindra skador av solbränna.
Whey (vassla)
När man tillverkar ost, låter man först mölken koagulera (stelna) genom en tillsats av Löpe eller syra (ystning). Större delen av mjölkens äggviteämen och fett övergår då i den bildade ostmassan. Den vattniga restprodukten som blir kvar kallas vassla och innehåller det mesta av löpet. Restprodukten består främst av mjölksocker.
Vitamin A
Retinol. Se Palmatic acid. Kan göras av Fiskleverolja, äggulor, smöt etc. Används i kosmetika, vitaminer och kosttillskott. Vegetabiliskt & syntetiskt alternativ finns.
Vitamin D3
Se Calciferol.
Ingredienser från djurriket
Adrenaline (adrenalin)
Från adrenalinkörtlar på grisar, boskap och får. Används i medicin. Syntetisk ersättning finns.
Alanine (alanin) Se Amino acids.
Albumen (albumin)
Äldre beteckning för en grupp proteiner. Namnet används fortfarande för det viktigaste proteinet i blodserum, serumalbumin, resp i hönsäggvita, äggalbumin. Albumen tillverkas oftast av äggvita, men också av mjölk, blod och vegetabiliska vävnader och vätskor. Utnyttjades tidigare vid tillverkning av lim och färger. Idag används albumen i kosmetika, som bindemedel i livsmedel, ofta i färdiglagade vegetariska maträtter och för att klarna vin.
Allantoin
Urinsyra som finns i kor och de flesta däggdjur, men också i växter. Används i kosmetika (krämer och lotion) och vid behandling av sår och mågsår. Allantoin används för att tillvera ingredienserna: Acloxa och Aldioxa. Vegetabilskt allternativ finns.
Ambergris (ambra)
Ämne från sjuka kaskelotvalars inälvor. Samlas in efter det att valen hostat upp det eller genom att den dödas. Binder lättflyktiga doftämnen i parfym.
Aminosuccinate acid
Kan komma från djur eller växter. Syntetisk ersättning finns.
Amino acids (aminosyror)
Från djur eller växter. Finns i kosmetika, vitaminer, tillskott, schampon mm. Aminosyror som kan förekomma är t ex alanin.
Amniotic fluid
Vätskan som omger fostret i livmodern. Används i kosmetika.
Amylase
Enzym från grisens bukspottskörtel. Används bl a som konsistensgivare i kosmetika men även i t ex bröd. Syntetisk ersättning finns.
Animal fats/oils (animaliska fetter/oljor)
Vegetabiliska och animaliska fetter och oljor innehåller i princip samma sorts ämnen, nämligen glycerin och fettsyror vilka tillsammans bildar olja/fett. Ofta vet inte industrin (vare sin kosmetika eller matindustrin) om det är animaliska eller vegetabiliskt glycerin och fettsyror de använder. Animaliskt fett kommer huvudsakligen från slakterier. Animaliska fetter kan innebära talg, ister, marint fett. Används i bröd, kex, margarin, glass, m m. (Se även Stearic acid, Glycerin, cetyl alcohol, mono/diglycerider, Talg och leic acid .)
Arachidonic acid (arakidonsyra)
Se Arachidyl proprionate.
Arachidyl proprionate (arakidylproprionat)
En flytande fettsyra som finns i levern, hjärnan och körtlar på alla djur. Utvinns oftast ur lever från djur. Används i kosttillskott, i hudkrämer och för att lindra exem och utslag.
Aspartic acid
Se: Aminosuccinate acid.
Bone char (benkol)
Gjort av djurben från slaktade djur. Används bl a för raffinering av rörsocker, filtrering av alkohol och i akvariefilter.
Bone meal (benmjöl)
Pulveriserade djurben. Används i gödsel, i vitaminer och tillskott, som en kalciumkälla och i tandkräm.
Biotin
Vitamin H. Ingår i B-vitaminkomplexet. Kan urvinnas ur jäst, äggula, mjölk och lever.
Blood (blod)
Från slaktdjur, Kan användas vid tillverkning av playwood, skumgummi, i mediciner och lecitin.
Calciferol/vitamin D3
Framställs av lanolin eller fiskolja. Används som vitamintillskott i mat. Bildas också när vi utsätter huden för solljus.
Cantharides tincture (spansk fluga)
Pulver från skalbaggar. Sägs stimulera hårbottnen; används i hårlotioner.
Caprylic acid (kapronsyra)
Från komjölk, getmjölk eller växtolja. Används i parfymer och tvålar. Kapronsyra används från att tillverka andra ingredienser som Capryl, betaine, Caprylic triglycerid och Caprylamine oxide.
Casein (Kasein)
En svag syra som förekommer i mjölk som kalciumsalt och kan utfällas genom surgöring. Med hjälp av löpe kan kaseinet koagulera och övergå till ost. Kasein används som bindemedel i bl a färger, vid beredning av lim och vid tillverkning av latexprodukter, t ex gummihandskar och kondomer. Ingår i schampo för att göra håret tjockare och mer lättlagt och som konsistens givare i kosmetika mm. Används också vid livsmedelsframställning. Legumin i frön av leguminoser är nära besläktat med kasein.
Castor/castoreum (bävergäll/castorium)
Fixeringsmedel framställt av extrakt från de anala könskörtlarna hos bävern. Binder lättflyktiga ämnen i parfym. (Förväxla ej med castor oil, ricinolja, som utvinns ur ricinfrön)
Caviar (kaviar)
Fiskägg. En del tas tillvara vid rensning av "matfisk". För mer exklusiv kaviar skärs fisken upp enbart för romens skull och slängs sedan tillbaks i vattnet.
Cetyl alcohol
Fettalkohol som framställs av olika vegetabiliska eller animaliska fettsyror bl a vax från spermaceti. Konsistensgivare i krämer, lotioner, hårbalsam mm.
Cetyl palmitate
Se Spermaceti
Chitin (kitin)
Från skalet på krabbor, räkor och insekter. Används mestadels som fuktgivare och förtjockningsmedel i hårvårdsprodukter men också i hudvårdsprodukter.
Cholesterin
Se: Lanolin.
Cholesterol (kolsterol)
Fettlöslig i kristallin steroid alkohol som finns i alla djurfetter och oljor, nervvävnad, äggula och blod. Används som konsistensgivare och glansmedel i schampo, hårkrämer, ögonkrämer mm.
Civet (sibet)
Ämne som skrapas från sibetkattens anala doftkörtlar, binder lättflyktiga ämnen i parfym.
Codliver oil (torskleverolja)
Läkande i hudkrämer
Cochinelle
Se Carmin.
Collagen (kollagen)
Proteins som utvinns från kalvars och smågrisars bindväv. Används i syfte att bygga upp vårt eget kollagen vid åldrande. Fungerar dock ej eftersom det inte tas upp av vår hud och kan påverka vårt eget kollagen. Kollagen funger mer som fuktbindare. Används bl a vid tillverkning av kosmetika och vid tillverkning av skinn.
Cystin
En aminosyra som finns i urin och hästhår. Används i kosttillskott.
Egg protein (äggprotein)
Används vid tillverkning av schampo och hudvårdsprodukter. Ett alternativ är vegetabiliska proteiner.
Elastine
Från slaktade djurs bindväv. Används på ett liknande sätt som kollagen - i kärmer mot rynkor och åldrande.
Ema oil (emu olja)
Olja från slaktade emustrutsar som numera föds upp på farmar. Används i kosmetika.
Estradiol
Se Estrogen.
Estrogen (östrogen)
Follikelhormon som finns i urinen hos gravida kvinnor och ston, i mänsklig placenta (moderkaka) och i palmkärnolja. "Förbättrar" huden - används i kärmer och lotioner.
Estrone
Se Estrogen.
Fatty acids (fettsyror)
Se Animals fats/oils.
Fish liver oil (fiskleverolja)
Används i naturmedel och kosttillskott. Används också för att utvinna vitaminerna A, D2 och D3.
Gelatine (gelatin)
Luktfritt, smakfritt och färglöst ämne som erhålls vid kokning av hudar eller ben rengjorda från kött och fett. I Sverige och övriga EU kommer 95 % av gelatinet från grissvål, men också från klövar, mular, brosk etc. Gelatinet sväller i kallt vatten och bildar i varmt vatten en lösning som vid avsvalning stelnar, gelatinerar. Gelatin är en högvärdig proteinkälla utan vare sig fett eller kolhydrater. Det är klassat som livsmedel och behöver därför, i motsats till många andra stabiliseringsmedel, inte något E-nummer. Observera att gelatin alltid ska deklareras, då den räknas som råvara. Gelatin består av upp till 90 procent protein. Resten utgörs av vatten och mineralsalter. Det levereras i form av mer eller mindre finmalt pulver eller som blad med karakteristiskt rutmönster. Gelatin används bl a vid matlagning och inom läkemedelsindustrin; i godis, puddingar, glass, kosmetika, film, vitaminkapslar mm. Vanligt användningsområde som kapslar runt badkulor. Används ofta i samband med betakaroten (som ger orange färg åt drycker etc). Se också alternativ till gelatin.
Glutamic acid
En aminosyra i växt och djurvävnader. Används som krydda i mat och som antioxidant i kosmetika. Vegetabilist alternativ finns.
Guanine
Pärlessens. Tillverkas för kommersiellt bruk av fiskfjäll. Finns i nagellack och annan kosmetika, schampo etc.
Glyceryl diacetate
Glyceryl triacetate
Glycine
Grå ambra
Fixeringsmedel framställt ur spermacetivalens tarmar. UTROTNINGSHOTAD
Honey (honung)
Sött flytande eller kristalliserat ämne som av bin och humlor framställs av blomnektar och andra växtsafter. Enzymer i insektens honungsblåsa omvandlar nektarns rörsocker till frukt- och druvsocker. Många veganer äter inte honung.
Hydrolized protein (hydroliserat protein)
Finns i torrmixar av t ex soppa, processad ost, extrakt, sojasås och aromämnen. Finns också i schampo och annan kosmetika. Vegetabilskt alternativ finns.
Isinglass (fiskbloss)
Från gallblåsan på vissa tropiska fiskar. Används som klarningsmedel i alkohol, framför allt i mörkt öl.
Ister [isterflott]
Fett som erhålls ur svins tarmar, revben och vävnad kring njurarna. När fettet renas genom smältning och silning bildas en vit, homogen massa med mild smak. Används bl a till salvor och vid matlagning, t ex till flottyr.
Kalcium fytat
Kalcium hepatonate
Kalcium mesoinositol hexafosfat
Kefalin möjl
Den viktigaste fosfaten i nervsubstans och innehåller basen kolamin.
Keratin
Proteinämnen som finns i horn, hovar och fjädrar hos djur. Används i schampo, balsam och gödningsmedel.
Lactose (laktos)
Mjölksocker från mjölk. Används i vitaminer, livsmedel, schampo, mm. Alternativ: växtmjölksocker.
Lanolin
Fett som utsöndras från fårens talgkörtlar. Det är en blandning av många olika estrar, vilka är uppbyggda av fettsyror eller likartade syror samt vattenlösliga alkoholer. Lanolin finns i fårets ull och har som uppgift att skydda det. Ullet tas både från levande och slaktade får. Lanolin kan innehålla DDT om fåren har tvättas med ett medel mot ohyra som innehåller DDT. Används som emulgator och konsistensgivare i många kosmetiska produkter, mediciner, salvor och D3-vitamin. Alternativ: vegetabliskt fett.
Laneth
Se Lanolin.
Leucine
Linoleic acid (linolsyra)
En essentiell fettsyra. Finns i kosmetika och vitaminer. Vegetabilist alternativ finns.
Lipas
Enzym från lamm- eller kalvmagar. Används i vitaminer.
Lipids/lipoids (lipider)
Fett och fettsubstanser från djur eller växter. Vegetabilist alternativ finns.
Löpe, ostlöpe (kymas, kymosin)
Löpe består av slaktprodukter, enzymerna renin; som tas från kalvmagar och pepsin från grismagar. Löpe ingår i nästan all hårdost, andra mejeriprodukter som keso och en del mjukostar. Det finns ett fåtal ostar som är gjorda på vegetabiliskt löpe: Järnaost som distribueras av Biodynamiska produkter, samtliga Emmentalerostar av märket Valio (för storhushåll säljs också ostsorterna Polar och Lappi) samt två KRAV-märkta ostar från företaget Norrost: Västan och Ekeby ekologisk hushållsost. I hälsokostbutiker och stora livsmedelsbutiker säljs hårdosten Scheeze som finns i fyra olika smaker, det är en helt vegansk ost, den innehåller alltså inte heller komjölk. Denna ost kan hyvlas som "vanlig" ost men smälter inte i ugnen. En helt vegetabilisk mjukost finns i olika smaker under namnet Créme Nouveau.
Marine oil
Fett från fisk och havsdäggdjur. Används bl a till tvål, ljus, margarin och färg. Menhaden oil/pogy oil/mossbunker oil Rödaktig glycerid, glycerol. Fettsyra från en fisk vid Afrikas östkust. Används i tvål och kräm.
Milk protein (mjölkprotein)
Från mjölk, huvudsakligen komjölk.
Mink oil (minkolja)
Fett från mink. Djuren föds upp i små burar under onaturliga förhållanden, för att så småningom bli pälsar. Fettas tas till vara när minkarna flås. Används i krämer som ska ge mjuk, len hud.
Monoacetate
Monoacetin
Musk (mysk)
Torkat sekret från myskkörteln vid hannens könsorgan hos den asiatiska myskhjorten, som döds för detta ändamål. Myskhjorten är UTRONINGSHOTAD. Används idag i parfym och tidigare i nervlugnande medicin. Alternativ: labdanumolja.
Nucleic acid
Från cellkärnor - både animaliska och vegetabiliska. Används i kosmetika, schampo och kosttillskott. Vegetabilist alternativ finns.
Oleic acid (oljesyra)
Fettsyra som finns i alla oljor och fetter, både animaliska och vegetabiliska. Oleic acid från animaliskt fett kan bl a finns i pärlemorsschampo (vitt schampo), förtjockningsmedel för schampo, raklödder, läppstift och annan make-up. Vegetabiliskt alternativ finns.
Oleylalcohol
Finns i fiskolja. Används som uppmjukande ämne, antiskummedel, smörjmedel och ytaktivt ämne. Kan förekomma i kosmetika, hygienartiklar, karbonpapper, bläck mm.
Ocenol
Se Oleylalcohol.
Oxbile (oxgalla)
Galla från oxar. Konsistensgivare i krämer. Används också i akvarellfärg.
Oxystearin
Ospecifierade smaksättare
Palmitic acid (palmitinsyra)
Från fetter och olja, både av animaliskt och vegetabiliskt ursprung. I schampo, rakkräm, kräm. Av palmitic acid tillverkas ingredienserna: Palmitate,
Palmitamine, Palmitamide.
Vegetabiliskt alternativ finns.
Pepsin
Från magar på slaktade grisar. Används som renin i ost och i vitaminer. Alternativ: bakteriekulturer.
(Bee) pollen
Tas från binas ben. Bin kan i denna process fastna med benen i den lucka med vars hjälp pollenet samlas in. Används bl a i kosttillskott, schampoo, tandkräm och deodoranter.
Placenta
Moderkaka, efterbörd, som kan komma från olika djur. Tas främst tillvara vid slakt. Anses ta bort rynkor och används därför i krämer.
Polypeptides
Från slakthusrester. Alternativ: Vegetabiliska proteiner och enzymer.
Polysorbater
Från fettsyror. Används i kosmetika.
Pristance
Från hajleverolja eller ambra. Används som smörj- eller antikorrossionsmedel i kosmetika.
Progesterone
Ett hormon. Används i hudkrämer och medicinskt. Det finns syntetiska alternativ.
Propolis
Ett slags klister som bin producerar. Används i tandkräm, kosmetika, tillskott och naturmedel.
Quaternium 27
Från talg. Finns i deodorander och andra hudvårdspreparat.
Quinoline (kinolin)
Bl a från ben. Används vid tillverkning av kosmetiskafärger.
RNA/DNA
Från slakthusavfall. Används i kosmetika och schampo. Alternativ: växtceller.
Renin
Enzym från kalvmagar, används som löpe vid ostframställning. Alternativ: bakteriekulturer, växtersättningar eller citronjuice.
Royal Jelly (drottningsgelé)
Näringsrik proteinblandning som arbetsbin matar bilarverna med - speciellt den som ska bli ny drottning. Används i kosmetika "för att bevara ungdomlighet" och i naturmedel. Alternativ: Aloe vera och andra vegetabiliska extrakt.
Sacrosine
Sötatig, kristallin syra bl a från sjöstjärnor och sjöborrar. Används mot tandröta i tandkräm och ger skum i schampo.
Sharkliver oil (hajleverolja)
Vitamin A-rik olja från hajlever. Används i krämer och lotioner. En del "föryngringskrämer", d.v.s. krämer som ska släta ut rynkor och fördröja åldrandet, innehåller hajleverolja. Hajleverolja finns även i piller som anses bota sjukdomar.
Sfingomyelin
Erhålls lättast ur hjärnans vita substans och innehåller baserna kolin och sfingosin.
Silk protein
Utvinns av silke som tillverkas av silkeslarver. Silkeslarverna kokas levande.
Sodium methyl oleyl taurate (taurin)
Se Oxbile.
Sperma olja
Spermaceti
Vit, vaxartad substans från huvudet på den utrotningshotade Spermacetivalen. Används som bas i salvor och krämer, lenar i rengöringskrämer, förbättrar glans och konsistens i schampo, "cold cream" mm. Används också i ljus och av läderindustrin, Alternativ: jojoba (syntetisk). Syntestiskt alternativ finns.
Squalene/squalane (skvalin)
Raffinerad olja från brugdens (planktonätande haj) lever. Oljan har låg fryspunkt. En brugd på sex ton kan "producera" 1000 liter olja. Används bl a till "finare" krämer, toalettartiklar och som smörjmedel i hydrauliska system i flygplan som flyger på höga höjder. De företag som använder sig av squalene, t ex Estée Lauder, erkänner att man kan använda sig av olja dels från andra fiskarter, men också från säd! Estée Lauder påstår att det inte är beviat att sådana oljor är lika säkra och effektiva som squalene. Brugden jagas med hjälp av harpun, ett synnerligen grymt och hänsynslöst jaktsätt. Brugden är dessutom UTROTNINGSHOTAD! Vegetabiliskt alternativ finns.
Stearater
Se Stearic acid (stearinsyra). Vegetabiliskt alternativ finns.
Stearyl alcohol
Fettalkohol som finns i olja från kaskelotvalen. Tillverkas nu mest av annat animaliskt, t ex ko och får eller vegetabilist fett. Konsistensgivare, smörjmedel och antisummedel i läkemedel, kosmetiska krämer, hårborttagningsmedel, schampo och hårsköljningsmedel.
Sterols/steroids
Från djurkörtlar och växtvävnader. Används i hormonberedning, i krämer, lotioner, balsam och doftämnnen.
Tallow (talg)
Animalist djurtalg: Erhålls från tjurar, oxar, kossor, kalvar, får, getterr m f l. Består huvudsakligen av glycerolester av stearin-, palmitin- och oljesyra. Utvinningen sker antingen genom torrsmältning eller våtsmältning. Vid torrsmältning smälts fettet med hjälp av eld eller vattenånga. Vid våtsmältning värms fettet upp tillsammans med vatten och någon syra. Vegetabilisk växttalg: Utvinns ur tropiska växtarter, t ex oljepalm, kokospalm, kakaoträdet och muskotträdet. Talg används bl a för tillverkning av margarin, tvål, läppstift, schampo, stearinljus och rakkrämer. Av talget tillverkas också s k Talgbollar, de som man hänger ut till småfåglarna på vintern. Bollarna är inte alls bra, inte bara för att de innehåller animalier utan också därför att småfåglarna ofta skär sig om näbben när de försöker få tag på talgen. Om ni vill hjälpa fåglarna på vintern så köp istället "vanliga" frön, t ex solsolfrön.
Tartarnic syra [bi-produkt från vin framställning]
Testosterone proprionate
Från djurtestiklar (propionester av det manliga könshormonet). Används i krämer och lotioner.
Tran
Finns val-, säl- och fisktran. Dessa används i margarin. Tänk på att många valar, sälar och en del fiskar är UTROTNINGSHOTADE!
Triacetin
Tuppkamsextrakt Extrakt som används mot rynkor och i läkemedel. Utvinnet ur tuppkammar från tuppar som slaktas för ändamålet.
Turtle oil (sköldpaddsolja)
Från jättehavssköldpaddans muskler och könsorgan. Används i lenande krämer och nagelkrämer.
Urea/carbamide (urinämne)
Antiseptikum i deodoranter och antiperspiranter, tandkräm, munvatten, hårfärgningsmedel, schampo, hudkrämer och lotioner.
Uric acid (urinsyra)
Från Urea. Finns i urinen hos alla köttätande djur. Används i solkrämer för att förhindra skador av solbränna.
Whey (vassla)
När man tillverkar ost, låter man först mölken koagulera (stelna) genom en tillsats av Löpe eller syra (ystning). Större delen av mjölkens äggviteämen och fett övergår då i den bildade ostmassan. Den vattniga restprodukten som blir kvar kallas vassla och innehåller det mesta av löpet. Restprodukten består främst av mjölksocker.
Vitamin A
Retinol. Se Palmatic acid. Kan göras av Fiskleverolja, äggulor, smöt etc. Används i kosmetika, vitaminer och kosttillskott. Vegetabiliskt & syntetiskt alternativ finns.
Vitamin D3
Se Calciferol.
måndag, mars 24, 2008
Tack för alla trevliga peppande kommentarer
Ett axplock ur kommentarerna som kommit in:
"Underbar utsikt! Fantastisk atmosfär! Mysiga människor, toppen dessert!"
"Underbar MAAAAAAT!!! Fin service, vänligt bemötande!"
"Suverän mat. Najs!"
"Bästa maten i stan"
"Tack för en avslappnad kväll!"
"Bönorna är bäst!"
"Suveränt gott kravmärkt kaffe och te! Läckra desserter!"
"Gott o soft"
"Veckans ljuspunkt= mat på Hermans"
"Fantastisk mat. Trevlig personal och gudomliga kakor och tårtor."
"Ni regerar!"
"Sjukt god mat! :)"
"Go Green"
"Jättebra koncept"
"Veggie=kärlek"
"Mumma!"
"Ni e underbara!"
"Jag vill oxå bli veggo!!!!"
"Med buken fylld med mat, vill jag fortfarande ha mer av Hermans ljuvliga smaker!"
"Stockholms bästa vegetariska utsikt"
"Gudomlig mat"
"God mat gör en alltid glad"
"Jag önskar det fanns ett Hermans i Eskilstuna"
"Era pepplappar har inspirerat mig- har klistrat upp egna i hela lägenheten!"
"Jag ser gravid ut när jag ska hem"
"Gudagott och trevligt"
söndag, mars 23, 2008
söndag, mars 09, 2008
Pakoras
Pakoras för 4 personer
Skiva två röda lökar
Skiva en zuchini
Skiva en aubergine
Ta en halv blomkål och dela i buketter
Skiva två potatisar tunnt
Det finns obegränsat med varianter på grönsaker som kan användas för pakoras.
Smet för pakoras:
Kikärtsmjöl
vatten
spiskummin
mald koriander
chilipulver
curry
gurkmeja
röd mald paprika
salt
Blanda vatten, mjöl och kryddor efter egen smak tills det bildas en smet som är lagom lös. Låt smeten stå en halvtimme. Tillsätt eventuellt mer vatten eller mer mjöl beroende på smetens konsistens.
Hetta upp tillräckligt med olja i en kastrull så att oljan täcker grönsakerna.
Testa att doppa en grönsaksbit i smeten och doppa ner den försiktigt i oljan. När oljan är tillräckligt het så friteras grönsaken inom kort. Var försiktig så att grönsakerna inte blir överstekta och mjuka.
Gör gärna en svalkande sås till pakoras knytena.
Yoghurtsås med kokos och mynta
Blanda yoghurt, kokosflarn och finhackad mynta med lite lime till en sås.
onsdag, januari 30, 2008
Biffen – en större miljöbov än bilen
Bra artikel skriven av Alexander Chamberland från Grön Ungdom som handlar om köttets miljöpåverkan. Artikeln finner ni här
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
