torsdag, september 25, 2008

Varför vegetariskt?

6/2003: Djurrätts- och miljödebattören Jens Holm: Minskad köttkonsumtion gynnar miljön
01.12.2003

av Magnus ÖStman. Är vegetarisk kost bra för miljön? Ja, svarar Jens Holm, känd djurrättsförespråkare och miljöaktivist från Sverige. Han har under de senaste åren lagt fram en mängd övertygande argument för att allt fler borde sluta äta kött.

I Sverige har debatten om köttkonsumtionens miljökonsekvenser varit betydligt livligare än i Finland. För tre år sedan väckte statsminister Göran Persson stor uppmärksamhet då han tillkännagav att han undviker de flesta sorter av kött. Vid samma tid meddelade förra jordbruksministern Margareta Winberg att hon anser att stora delar av köttproduktionssektorn borde ses över och att köttätande i Sverige borde minska.


Jens Holm har under flera år varit en av de mest synliga förespråkarna för minskad köttkonsumtion och ökad konsumtion av vegetarisk kost. För tre år sedan gav Holm tillsammans med förbundet Djurens rätt ut rapporten ”Mat, miljö, rättvisa”. Här granskar han mycket kritiskt köttkonsumtionen och dess inverkan på miljön och den globala livsmedelsförsörjningen.

Idag är han fortfarande säker på sin sak: ”de ekologiska och resursmässiga anledningarna är fullt tillräckliga för att minska köttätandet”.

– Om man dessutom beaktar de etiska och moraliska skälen borde man sluta äta kött helt och hållet, säger Holm, som bland annat har kritiserat förhållandena i vilka svenska burhöns föds upp.

Många miljöeffekter

I sin rapport ger Holm en lång rad väldokumenterade exempel på hur storskalig djuruppfödning skadar miljön. Han är speciellt kritisk till de stora resurser i form av foder och vatten som djurhållningen kräver, jämfört med växtproduktionen. Ett av exemplen gäller energiåtgången för produktion av svin- och nötkött. För att producera ett kilogram svinkött och nötkött behövs en energimängd på 8,3 respektive 12,8 kWh, enligt en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet. Motsvarande värde för proteinrika baljväxter är 0,86 och för potatis 0,44.

Av världens spannmålsproduktion går hela 38 procent till att föda upp boskap. Enligt flera rapporter är denna andel närmare 70 procent i i-länderna. Det här innebär att största delen av den tillgängliga odlingsmarken används för odling av foderväxter eller bete, istället för produktion av grödor som mänskan kunde äta direkt. Att köttproduktionen konkurrerar med odlingen av spannmål som mänskoföda påpekas bland annat i en svensk parlamentarisk undersökning som offentliggjordes vid FN-mötet i Johannesburg förra året. Eller som Jens Holm uttrycker det: ”ju mer kött vi äter desto mindre mat finns det för de allra fattigaste”

Köttproduktionen konsumerar även betydligt större mängder vatten än vad växtodling för produktion av mänskoföda gör. Jens Holm citerar i sin rapport en skrift från USA (D. Pimentel 1997, BioScience No. 2, February), enligt vilken 15 – 20 000 liter vatten går åt för produktion av ett kilogram nötkött. Motsvarande mängder för potatis och vete är 500 respektive 900 liter. Att hushålla med vatten blir allt viktigare; idag räknar man med att 80 av världens länder lider av någon form av vattenbrist.

Metangasutsläppen i atmosfären från idisslare och läckage av kväve från djuravföringen till vattenmiljön är två andra miljöproblem förknippade med djurhållningen. Mäns- kans diet inverkar även direkt på våra bidrag av kväve till vattenmiljön. Enligt rapporten ”Biff och bil” från svenska Naturvårdsverket skulle ut-släppen av kväve minska från nuvarande 90 gram per person och dag till 30 gram om invånarna övergick till en helt vegetarisk diet.

Mothugg från köttproducenter

Då Jens Holm fört fram sin kritik mot köttproduktionen och -konsumtionen har han fått hårda mothugg, framförallt från centerpolitiker och Lantbrukarnas riksförbund i Sverige.

– Bönderna har uppfattat kritiken som ett angrepp på lantbruksnäringen och på sin frihet, säger Holm.

Köttproducenterna har gått längre än att bara delta i debatter. De har känt sin marknad hotad av att antalet vegetarianer ökat så att det i dag serveras dubbelt fler vegetariska måltider i skolorna än för fem år sedan. Köttproducenterna har inte tvekat att skicka ut informationsmaterial om köttets fördelar som föda till skolor och till unga mödrar. De har fått betydande understöd från EU-kommissionen för sina informationskampanjer.

Jens Holm är bekymrad över att köttkonsumtionen tenderar att öka, trots att antalet vegetarianer och veganer varit stigande redan länge.

– Under de senaste 15 åren har köttkonsumtionen gått upp med 30 procent i Sverige. I medeltal konsumerar svensken hela 73 kilogram per person och år.

Galna kosjukan ledde till en viss minskning av köttkonsumtionen, men den minskade inte alls i lika hög grad som i exempelvis Tyskland. Här gick konsumtionen ner med 80 procent då galna kosjukan var som mest aktuell. Enligt Holm reagerade svenskarna inte lika starkt eftersom de lever i tron att allt kött som finns till salu är inhemskt.

– Men i själva verket är var tredje köttbit av utländskt ursprung.

Djur kan ha landskapsvårdande roll

Holm anser att betande husdjur har en viktig roll som landskapsvårdare och att de kan utnyttjas för att förhindra att vårdbiotoper växer igen.

– I till exempel Örebro får highlandkor sköta om att kommunens ängsmarker och gräsplaner hålls välansade.

Köttindustrin har försökt utnyttja kornas landskapsvårdande förmåga i sin marknadsföring. ”Ät kött så hålls landskapet öppet”, har det bland annat hetat.

– Det här är missvisande eftersom de allra flesta kor och tjurar i praktiken hålls inomhus eller åtminstone inte går på naturbeten, säger Holm.

En annan kritisk kommentar från köttproducenthåll har varit att vegetarianer inte lever särskilt miljövänligt då de i hög grad använder soja, som måste importeras från fjärran länder i ökande mängder.

– Det är sant att sojaodlingen ökat globalt liksom även importen till Sverige. År 1992 låg importen på 100 000 ton soja, tio år senare uppgick den till 300 000 ton. Men av denna mängd används bara en bråkdel som mänskoföda, största delen används som djurfoder, påpekar Holm.

Som ett exempel nämner han att den största tillverkaren av sojabaserad mat i Sverige årligen använder ca 75 ton sojaråvara för sina produkter.

Holm anser ändå att största delen av växtproteinet kan och bör vara av inhemsk produktion. Han ser goda möjligheter att öka den inhemska produktionen av baljväxter. Tack vare stöd från EU har redan odlingen av ärter och bönor kunnat öka.

Moraliskt och hälsomässigt försvarbart

Är det då vettigt för mänskan, som under evolutionens gång utvecklats till att vara allätare, att enbart konsumera föda ur växtriket?

– Mänskan skiljer sig från andra arter genom att ha en moral. Etik och ekologi kan ligga som grund då vi väljer vad vi äter, säger Holm.

Åt dem som oroar sig över att vegetarisk kost inte innehåller alla ämnen mänskokroppen behöver ger han rådet att äta B12-vitamintabletter eller dricka sojamjölk med B12-tillsats. I övrigt ger en mångsidig vegetarisk kost all den näring och spårämnen man behöver.

– Våra förfäder åt antagligen mindre kött än vad vi gör idag. Kött var ingen vardagsmat eftersom det ofta var svårtillgängligt. Då fick man också betala dess rätta pris. Till och med vikingarna var till stor del vegetarianer som levde på odlade eller insamlade växter, hävdar Jens Holm.

Hur ser du på djurens roll inom det ekologiska jordbruket? Där har djuren en viktig roll som gödselproducenter och de behövs för att hålla igång det ekologiska kretsloppet.

– Jag tror mycket på gröngödsling och – även om det låter konstigt – användandet av mänskliga fekalier. Det första är ju samma sak som gödsel från djur, men det har inte brutits ned av djurens metabolism och det senare fyller samma funktion som djuren (även om vi inte kan bryta ned gräs som flermagade djur är duktiga på).

– Problemet idag med överanvändningen av proteinfoder är inte att vi har någon brist på gödsel från djur. Om vi istället kunde koncentrera en mindre del djur till att verkligen få beta på ängs- och hagmarker skulle vi verkligen kunna tala om öppna landskap, låta djuren leva ett naturenligt liv samt använda deras gödsel.

Jens Holms rapport ”Mat, miljö, rättvisa” kan laddas
ner från hemsidan http://www.rattvismat.nu

tisdag, september 09, 2008

Vegomässan

Stor mässa på gång i helgen. Veganism och vegetarianism i fokus, det bjuds på mat, föredrag, massa intressanta produkter och mycket mer. Mer info på www.vegomassan.org. Följande är taget från hemsidan:

Vegomässan 2008 är Nordens största vegetariska matmässa och en sensommarfest för alla som gillar mat och framtiden. Här bjuds på provsmakningar, intensiva smakupplevelser och möjlighet att se kockarna trolla fram nya rätter på scen. Här kan du ställa alla frågor du någonsin haft om kryddor, aubergine eller hur man bäst bygger muskler på sojaprotein. Här får du äta dig mätt femton gånger om. Det är en matfrossa som inspirerar, ett tillfälle att diskutera och att testa den nyaste veganska glassen. Det är också ett tillfälle att höra Future food prata om laboratoriekött, att lyssna på musik och att bläddra i kokböcker medan du avnjuter kökets lunchtallrik.

På Vegomässan 2008 blandas vackra bakelser, ekologiska höstgrönsaker och heta chiliburgare med allvaret kring en av vår tids största frågor: att vi har en livsmedelsindustri som bygger på massdöd. Och att ätandet av djurprodukter bidrar mer till växthuseffekten än alla flygplan och bilar tillsammans. En hållbar värld är en värld med vegetariskt - vego är den bättre framtiden! Kom och pröva hur enkelt och gott det är.

När: 13 september 2008, kl. 10-18.

Var: Enskilda Galleriet, Kronobergsgatan 37, t-bana Fridhemsplan, Stockholm.

Inträde: 40 kr.

Vem: Alla är välkomna!